Det var ett tag sedan sist, men jobbet
har tagit ut sin rätt.
Jag skulle vilja göra två förslag på
två reformer angående räntan. Den första är nog redan ganska
omdebatterad och är att avskaffa ränteavdraget. Jag tycker att båda
de två politiska blocken borde vara för den. De borgliga är emot
statliga ingrepp och bidragspolitik. Det socialdemokratiska blocket
borde också vara emot det då det gynnar rika mer än det gynnar
fattiga. Det skapar dessutom en överbelåning vilket inte är bra
för samhället i sin helhet.
Ränteavdraget gör att man kan dra av
30% av sina räntekostnader om man har andra kapitalintäkter eller
lön från arbete att kvitta dem emot. Det enda kraven är att det är
ränta från ens egna skuld och att man har betalt den (dock ej
studieskuld). Ränteavdraget gör att man kan låna mer än man borde
och ökar således befolkningens skulder. I ett läge när vi är
överbelånade och borde minska vår skuldsättning så vore det
lämpligt att ta bort ränteavdraget. Det är även ett bra läge nu
när räntan är så låg och påverkar låntagare minimalt.
Förslaget skulle innebära att folk lånar mindre kapital och vi får
en stabilare ekonomi. Gör man det samtidigt som riksbanken sänker
styrräntan borde det få en minimal effekt.
Det andra förslaget är nog inte lika
omdebatterat eller något man tänker på i vanliga fall. Det är att
ta bort kapitalskatten på den del av räntan som utgör inflation.
Som bekant består den nominella räntan av två delar, realränta
och inflation. Realräntan är det avkastning över inflationen som
man vill ha för att låna ut sitt kapital. I och med att man betalar
kapitalskatt på hela den nominella räntan så betalar man således
även skatt på inflationen. Detta gör att man som långivare kräver
en högre nominell ränta för att låna ut sitt kapital. Tar man
bort skatten på inflationsdelen av den nominella räntan skulle
räntenivån sjunka och räntefluktuationen skulle minska. Även
detta är lämpligt att göra nu när inflationen är så låg.
Följande lilla tablell visar hur förslaget skulle påverka
avkastningen med och utan skatt på inflationen.
Real ränta | Inflation | Nominell ränta | Avkastning Efter skatt (inkl inflation) | Avkastning Efter skatt (excl inflation) |
2.00% | 1.00% | 3.00% | 2.10% | 2.40% |
2.00% | 2.00% | 4.00% | 2.80% | 3.40% |
2.00% | 3.00% | 5.00% | 3.50% | 4.40% |
2.00% | 4.00% | 6.00% | 4.20% | 5.40% |
2.00% | 5.00% | 7.00% | 4.90% | 6.40% |
2.00% | 6.00% | 8.00% | 5.60% | 7.40% |
2.00% | 7.00% | 9.00% | 6.30% | 8.40% |
Skulle inflationen enligt tabellen
stiga till 5% får vi faktiskt en negativ avkastning när vi
beskattar både realränta och inflation (den effektiva avkastningen
är 4.9% medan inflationen är 5%, dvs vår köpkraft minskar med
0.1%). Beskattar vi inte inflationen får vi alltid en positiv avkastning.
Om vi vänder på det hela så kräver en långivare högre realränta ju högre inflationen är för att kompensera för vad man måste betala i skatt på inflationen. Enligt vårat exempel ovan om 5% inflation skulle en långivare kräva 9.14% (4.14% real ränta och 5 % inflation, 9.14*0.7 = 6.4) ränta för att få samma avkastning som när man inte betalar skatt på inflationen. Med andra ord, skatt på inflationen ger större svängningar i den nominella räntan.
Jag vet inte hur blocken skulle ställa
sig till detta förslag men jag tycker det är konstigt att vi
behöver betala skatt på inflationen då inflation i sig är en form
av skatt på våra besparingar.
Om båda förslagen införs samtidigt
borde de till viss del ta ut varandra för stattskassan. Jag skulle
gissa att det skulle få e viss positiv effekt då jag förmodar att
vi har mer lån än vad vi har sparade medel. De borde även till en
viss mån ta ut varandra för låntagaren då det ena förslaget ökar
utgifterna (då avdraget tas bort) men medan det andra minskar
utgifterna (då det sänker räntenivån) Jag tror även att det
skulle få en positiv effekt på ekonomin som helhet. Dels genom att
vi får en mindre belåning vilket minskar den finansiella risken för
ekonomin, dels vi får en mindre fluktuation i räntan och mindre
svängningar i ränteläget.
Jag tror førslag 1 ær svårt att inføra i praktiken då kapitalbeskattningen bygger på att førluster og vinster beskattas lika. Men føljden av detta ær att staten subventionerar lånetagande vilket kænns sådær.
SvaraRaderaFørslag 2 påminner om Norge dær spararna bara beskattas på avkastningen øver riskfri rænta (statsskuldvæxlar). Er vel ganska nera korrelation mellan inflation og riskfri rænta.
Visst finns det nog en korrelation mellan riskfri ränta och inflation. Det är ett lite generösare system ni har norge då den riskfria räntan inkluderar inflartion.
RaderaJag håller dock inte med om att ränteavdraget är en skatt, enligt mig är det en subvention. Om jag kommer ihåg rätt infördes avdraget när vi hade ettt högt ränteläge i Sverige. Finns därför ingen anledning att ha den kvar när vi har ettt lågt ränteläge.