Ränta

Det var ett tag sedan sist, men jobbet har tagit ut sin rätt.

Jag skulle vilja göra två förslag på två reformer angående räntan. Den första är nog redan ganska omdebatterad och är att avskaffa ränteavdraget. Jag tycker att båda de två politiska blocken borde vara för den. De borgliga är emot statliga ingrepp och bidragspolitik. Det socialdemokratiska blocket borde också vara emot det då det gynnar rika mer än det gynnar fattiga. Det skapar dessutom en överbelåning vilket inte är bra för samhället i sin helhet.

Ränteavdraget gör att man kan dra av 30% av sina räntekostnader om man har andra kapitalintäkter eller lön från arbete att kvitta dem emot. Det enda kraven är att det är ränta från ens egna skuld och att man har betalt den (dock ej studieskuld). Ränteavdraget gör att man kan låna mer än man borde och ökar således befolkningens skulder. I ett läge när vi är överbelånade och borde minska vår skuldsättning så vore det lämpligt att ta bort ränteavdraget. Det är även ett bra läge nu när räntan är så låg och påverkar låntagare minimalt. Förslaget skulle innebära att folk lånar mindre kapital och vi får en stabilare ekonomi. Gör man det samtidigt som riksbanken sänker styrräntan borde det få en minimal effekt.

Det andra förslaget är nog inte lika omdebatterat eller något man tänker på i vanliga fall. Det är att ta bort kapitalskatten på den del av räntan som utgör inflation. Som bekant består den nominella räntan av två delar, realränta och inflation. Realräntan är det avkastning över inflationen som man vill ha för att låna ut sitt kapital. I och med att man betalar kapitalskatt på hela den nominella räntan så betalar man således även skatt på inflationen. Detta gör att man som långivare kräver en högre nominell ränta för att låna ut sitt kapital. Tar man bort skatten på inflationsdelen av den nominella räntan skulle räntenivån sjunka och räntefluktuationen skulle minska. Även detta är lämpligt att göra nu när inflationen är så låg. Följande lilla tablell visar hur förslaget skulle påverka avkastningen med och utan skatt på inflationen.

  

Real ränta	Inflation	Nominell ränta	Avkastning Efter skatt (inkl inflation)	Avkastning Efter skatt (excl inflation)
2.00%	1.00%	3.00%	2.10%	2.40%
2.00%	2.00%	4.00%	2.80%	3.40%
2.00%	3.00%	5.00%	3.50%	4.40%
2.00%	4.00%	6.00%	4.20%	5.40%
2.00%	5.00%	7.00%	4.90%	6.40%
2.00%	6.00%	8.00%	5.60%	7.40%
2.00%	7.00%	9.00%	6.30%	8.40%

Skulle inflationen enligt tabellen stiga till 5% får vi faktiskt en negativ avkastning när vi beskattar både realränta och inflation (den effektiva avkastningen är 4.9% medan inflationen är 5%, dvs vår köpkraft minskar med 0.1%). Beskattar vi inte inflationen får vi alltid en positiv avkastning. 

Om vi vänder på det hela så kräver en långivare högre realränta ju högre inflationen är för att kompensera för vad man måste betala i skatt på inflationen. Enligt vårat exempel ovan om 5% inflation skulle en långivare kräva 9.14% (4.14% real ränta och 5 % inflation, 9.14*0.7 = 6.4) ränta för att få samma avkastning som när man inte betalar skatt på inflationen. Med andra ord, skatt på inflationen ger större svängningar i den nominella räntan.

Jag vet inte hur blocken skulle ställa sig till detta förslag men jag tycker det är konstigt att vi behöver betala skatt på inflationen då inflation i sig är en form av skatt på våra besparingar.

Om båda förslagen införs samtidigt borde de till viss del ta ut varandra för stattskassan. Jag skulle gissa att det skulle få e viss positiv effekt då jag förmodar att vi har mer lån än vad vi har sparade medel. De borde även till en viss mån ta ut varandra för låntagaren då det ena förslaget ökar utgifterna (då avdraget tas bort) men medan det andra minskar utgifterna (då det sänker räntenivån) Jag tror även att det skulle få en positiv effekt på ekonomin som helhet. Dels genom att vi får en mindre belåning vilket minskar den finansiella risken för ekonomin, dels vi får en mindre fluktuation i räntan och mindre svängningar i ränteläget.