December Rapport

Då var det dags för årets sista månadsrapport. Jag kommer tillbaka med en årsredovisning i början på nästa år. Det blev en svagt negativ avslutning på året och jag lyckades inte slå index, eller gjorde jag det? Det beror lite på vad man titta på som index. Mer om det nedan.

Den stabila tillväxt portföljen har gått tillbaka något och slutade upp 7,8% (11,2%) för året. Med tanke på att den består till ungefär 43% av aktier och fonder så är det en helt OK uppgång. Inte helt oväntat "köpte" jag in mina Bonehur från den spekulativa portföljen samt ökade på med nya när den låg under 70 norska kronor per aktie. Den har därför gått plus i denna portfölj under året (men ett kraftigt minus i den spekulativa portföljen) men svagt ner på mitt GAV. Likviditeten sjönk därför och slutade på 3,4% (5,7%). Så nu finns det inte mycket köputrymme kvar här innan aktieutdelningarna kommer. Mitt levnadsindex har följt med dollarn och slutade för året på 60,6 (62,1) och en nedgång på 8,0% sedan jag startade med det.

Bättre gick det för min investeringsportfölj. Den slutade upp 13,8% för året (11,7%). Igen är det Doro som har givit mest bidrag med sitt inköp av Caretech, ett uppköp jag tycker är helt korrekt och som jag har väntat på i över ett år. Jag väntar på att få se balansräkningen för Caretech då jag tycker att det var lite i dyraste laget på den information jag sett hittills. Likviditeten fortsätter att vara negativ -3,8% (-5,2%). Den kommer dock att förbättras kraftigt under Januari med årets första utdelning (från Eolus Vind).

Då Bonehur "såldes" till den stabila tillväxt portföljen när aktien låg under 70 kronor per aktie gjorde jag en dålig spekulativ affär (förhoppningsvis en bättre långsiktig investering). Det fick även ett utslag på resultatet för året. Portföljen slutade upp 28,0% för året (39,9%). Dock har jag frigjort lite kapital att spekulera för under 2015. Likviditeten slutade på 24,8% (-5,5%).

Den totala aktieportföljen slutade upp 11,0% (13,1%) med en likviditet på -0,6% (1,1%). Så var detta bättre än index? Tittar vi på Di.se så gick börsen upp 11,9% i år. Tittar vi på OMXS30 så började det på 1,332.95 och slutade på 1,464.55 vilket är en uppgång på 9,9%. Så enligt DI så gjorde jag inte det men tittar man på det index som DI använder för sina beräkningar gjorde jag det. Jag förstår inte varför...?

God Jul och Gott Nytt År till alla läsare.

Reproducing the asset - part 1

Min syn på bolagsvärdering har alltid varit att det gäller att förstå ett bolag, att använda sig av siffrorna i rapporterna för att bättre förstå själva bolaget. Siffrorna i sig självt har inte lika stort värde. Att säga att ett bolag med P/E 10 är bättre än ett bolag med P/E 15 går inte om man inte förstår vad det är man tittar på. Jag tror att jag efter att ha läst boken "Value Investing - From Graham to Buffett and Beyond" av Greenwald med flera har kommit fram till min model för att analysera bolag, eller rättare sagt en början till hur jag vill göra då jag förmodligen kommer att göra många förändringar när jag väl använder den. Det är dock en ganska tidskrävande model.

Som värdeinvesterare gäller det att hitta bolag som har ett värde som överstiger det pris man får betala för bolaget. Greenwald tar upp olika sätt att värdera ett bolag från ett värdeinvesterarsynsätt. Det första är att titta på tillgångarnas värde för bolaget. Det finns olika sett att titta på bolagsvärden, ett är att titta på är bolagets omsättningstillgångar minus de totala skulderna. Tittar vi på Doro's årsredovisning för 2013 så skulle det se ut så här,

Omsättningstillgångar 521,1mkr
Totala skulder -461.9mkr
Tillgångarnas värde 59.2mkr

Skulle detta värda vara lägre än bolagets marknadsvärde är det ett så kallad net-net (för mer om net-net's see Värdebyrån som har skrivit mer om det. Då Doro's marknadsvärde när jag skriver det här ligget kring 573.3 mkr klassas det inte som ett net-net. Då det inte finns så många net-net så får man titta närmare på balansräkningen för att försöka hitta värde bolag som är undervärderade av marknaden.

En metod är att titta på vad det skulle kosta en konkurrent att sätta upp ett likadant bolag som Doro. Skulle det kosta mer än företaget är värderat på börsen finns det ingen anledning att sätta upp ett eget bolag utan att köpa aktien. Är det tvärtom att företaget är högre värderat på börsen än vad det kostar att sätta upp bolaget måste man titta närmare på varför (här kommer konceptet "Moat" in i bilden). Finns det ingen anledning så kommer det att startas nya bolag som kommer att ta del av marknaden.

Innan vi gör det måste vi titta på den industri som företaget verkar inom. Är det en industri som håller på att försvinna måste man titta på företagets tillgångar som om de skulle säljas. Har företaget tillgångar som är specifika för industrin så kommer det att ha ett mycket lågt värde jämfört med anskaffningsvärde och i många fall även det bokförda värdet. Är det däremot ett företag in en industri som kommer att finnas kvar har tillgångarna ett värde som varierar mellan det bokförda värdet och anskaffningsvärdet.

Jag kommer att fortsätta titta närmare på Doro's balansräkning som ett exempel med antagandet att bolaget kommer att fortsätta producera mobiltelefoner och att det är en industri som kommer att fortsätta existera för att se om det finns några dolda värden. Detta kan göras genom att se vad det skulle kosta en konkurrent att sätta upp ett liknande bolag. Det kräver som sagt var lite mer grävande i noterna till balansräkningen.

Omsättningstillgångar

Likvida medel

För att börja med det enklaste börjar vi att titta på omsättningstillgångarna. Så jag börjar nedifrån i balansräkningen och kommer att gå uppåt. Det allra enklaste är kassan som kommar att ha samma värde för ett nytt bolag som det har från Doro. Bolag behöver en kassa för att klara av att betala räkningar innan intäkterna kommer. Har man mer kassa än man behöver minskar man sina lån. Så det bör vara korrekt värdering. Jag skriver först värdet vad det skulle kosta en ny aktör (enligt mig) sedan det (bokförda värdet) inom parteneser.

Likvida medel 123.9 (123.9)

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Nästa post på Doro's balansräkning är förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Det är kostnader som man redan har betalat men inte bokfört som kostnader ännu (varor eller tjänster), hyra är ett vanligt exempel. Dessa borde också ligga nära det verkliga värdet men det kan alltid vara lönt att titta närmare på. För Doro så är det en liten post som består av förutbetlada hyror och övriga förutbetalda kostnader. Jag tycker därför att det bokförda värdet är lämpligt.

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3.7 (3.7)

Fordringar

Fordringar är till viss del motsattsen till förutbetalda kostnader, man har utfört en tjänst eller sålt en vara utan att erhållit betalningen för den.

"Kundfordringar skall enligt IFRS värderas till upplupet anskaffningsvärde (diskonterat nuvärde) enligt effektivräntemetoden. Upplupet anskaffningsvärde approximeras med det nominella värde som en redovisningsenhet väntas erhålla från en kund eftersom kreditiden är väldigt kort.

Kundfordringar i utländsk valuta skall initialt omräknas enligt växelkursen per det datum då kundfakturan skapas. Kundfordringar får omräknas till balansdagens växelkurs vid bokslut och den orealiserade valutakursdifferensen får redovisas i resultaträkningen som rörelseintäkt, rörelsekostnad eller finansiell post.
Konstaterade valutakursvinster respektive valutakursförluster avseende en kundfordran skall bokföras i resultaträkningen vid den tidpunkt då kunden har betalat kundfakturan.

 En kundfordran får inte tas upp till ett högre värde än vad som beräknas inflyta och en redovisningsenhet som misstänker att en kundfordran helt eller delvis inte kommer att regleras skall skriva ned denna kundfordran till det belopp som beräknas inflyta."

Bokforingstips.se

Det finns en kredit och mortpartsrisk vad gäller fordringar då kunden inte alltid kan betala. I tider med finansiel oro går en del bolag i konkurrs och kommer inte att betala sina räkningar. Det belopp som är angivet i balansräkningen kan då behövas justeras det kan också förekomma kraftiga växelkursförändringar som ger ett annat värde på fordringar i utlänsk valuta. Ett nytt företag kommer dessutom förmodligen att få större förluster på sina fodringar då man inte har samma etableade kotakter och kundnätverk som ett etablerat bolag. Tittar vi i Doro's redovisning så ser vi att det finns olika fordringar, kundfodringar, övriga fordringar och aktuella skattefordringar. Endast kundfordringar finns beskrivna i en not och är den största fordringen. I noten till kundfordringar kan vi läsa

"Doro har under de senaste åren haft mycket små kreditförluster (under 0,5 procent av omsättningen) genom att den huvudsakliga kundgruppen är större företag med en regelbunden handel."

Vi kan antaga att det skulle vara liknande för ett nytt bolag och vi kan därför ta upp kundfordringar till ett värde inkluderat kreditförluster. Det kan tyckas konstigt att inkludera kreditförluster i tillgångarna. Stora kreditförluster skulle ge ett högre tillgångsvärde. Så länge kreditförlusterna är små och del av normal verksamhet så är det korrekt då det är normalt i de flesta verksamheter och något ett nytt bolag också måste ha kapital för. Skulle kreditförlusterna vara onormalt höga bör vi dock se över dem då det kan bero på att det företag vi analyserar inte har processer för att miminmera kreditförluster. Dessa skulle i så fall inte återföras då det är ett ineffektivt företag. Vad gäller de andra fordringarna så är skattfordran något som är ganska säker att få tillbaka så den tas upp till bokfört värde. Vi saknar information om övriga fordringar och väljer därför att ta upp även dem till bokfört värde.

Kundfordringar 248.6 (243.5)

Övriga fordringar 17.4 (17.4)

Aktuella skattefordringar 1.0 (1.0)

Förskott till leverantörer

Nästa post vi kommer till är förskott till leverantörer. Här är det Doro's kreditvärdighet som står på spel. Då vi redan antagit att vi kommer att fortsätta att producera varor och tjänster tar vi upp det till bokfört värde. Skulle förskott vara ett signifikant belopp kan vi undersöka om det skulle behöva justeras då vi som etablerad kund skulle kunna få bättre vilkor än ett nytt bolag.

Förskott till leverantörer 1.3 (1.3)

Varulager

Den sista posten bland omsättningstillgångar är varulager. Detta är den post bland omsättningstillgångarna som är svårast att värdera. Det kan vara värt att titta på lagrets omsättningshastighet (hur snabbt varulagret omsätts, varor säljs och det tillverkas/köps nya). Om det är en snabb omsättning så är det verkliga värdet mer likt det bokförda värdet än om vi har en långsam omsättningshastighet (Det kan finnas varor som inte går att sälja). Omsättningshastighet räknas ut som kostnad för sålda varor (KSV)/((Ingående varulager+utgående varulager)/2). För Doro är varulagrets omsättningshastighet 5.96 eller lagret omsätts på ungeför 2 månader. Lagert är justerat för nedskrivningar av vad jag förmoda är telefoner som prissänkts under tiden. Nedskrivningar är inget ett nytt bolag skulle behöva göra då de inte har gamla produkter, jag ser därför ingen anledning att justera varulagret från det bokförda värdet.

Varulager 130.3 (130.3)

 

Anläggningstillgångar

Uppskjutna skattefordringar

Den första anläggningstillgången vi tittar på är uppskjutna skattefordringar

"En uppskjuten skattefordran är en tillfällig fordran avseende inkomstskatt som uppstår på grund av att en redovisningsenhet har redovisat en skattemässig förlust eller på grund av att en tillgång har ett redovisningsmässigt värde som understiger det skattemässiga värdet"

Tittar vi närmare på den not i Doro's årsrapport som behandlar uppskjutna skattefordringar ser vi att de i stor del gäller avsättningar. Detta är för mig en post som är svår att förstå. Men om jag förstår det hela rätt så har man gjort avsättningar som belastar resultaträkningen negativt tidigare och minskar det redovisade reultatet ett tidigare år. Dessa avsättningar minskar resultatet och därmed den skatt man redovisar det året. Man betalar däremot skatten det tidigare året och har därmed en skattefodran på staten när man väl använder avsättningarna.

Detta är dock en redovisningstecknisk post och det troliga är att det bokförda värdet är lika med det verkliga värdet.

Uppskjuten skattefodran 20.7 (20.7)

Depositoner

Doro har inte mycket i depositoner och jag kommer därför sätta bokfört värde till erkligt värde. Skulle man ha mycket depositioner som anläggningstillgångar kan man nuvärdesberäkna dem

Depositioner 0.5 (0.5)

Immatriella tillgångar

Till skillnad från boken kommer jag att hoppa över nästa fyra poster i balansräkningen som består av Kundregister och distributionsavtal, goodwill, varumärken och balanserade utgifter för utvecklingsarbete då de är immatriella tillgångar och ge dem ett värde X.

Immatriella tillgångar X (199.6)

Inventarier och verktyg

Den sista posten utgör inventarier och verktyg. Dessa tass upp i balansräkningen efter avskrivningar. Då vi har gjort ett antagande att detta är en industri som kommer att fortsätta så behöver ett företag som etablerar sig betala anskaffningsvärdet för tillgångarna. Eftersom vi förnärvarande inte har mycket inflation kommer jag att använda det redovisade anskaffningsvärdet. I annat fall skulle vi kunna öka anskaffningsvärdet med inflatioen, speciellt om vi har långa avskrivningsperioder. Anskaffningsvärdet finns i en not till inventarier och verktyg.

Inventarier och verktyg 29.1 (7.0)

Vi kan nu titta på tillgångssidan av Doro och se vad det skulle kosta en konkurrent att starta ett liknande bolag. Jag redovisar det bokförda värdet inom parentes.

Omsättningstillgångar
Likvida medel 123.9 (123.9)
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3.7 (3.7)
Kundfordringar 248.6 (243.5)
Övriga fordringar 17.4 (17.4)
Aktuella skattefordringar 1.0 (1.0)
Förskott till leverantörer 1.3 (1.3)
Varulager 130.3 (130.3)

Anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefodran 20.7 (20.7)
Depositioner 0.5 (0.5)
Immatriella tillgångar X (199.6)
Inventarier och verktyg 29.1 (7)

Som vi ser är det inte stora skillnader mellan det verkliga värdet (enligt mig) och det bokförda värdet. Det kan därför tyckas att det är en onödig och tidskrävande övning. Jag tycker inte det 1) Doro är ett relativt nytt företag som arbetar inom en branch med stor utvecklingshastighet och hat därför begränsat med gömda tillgångar. 2) Jag har tvingats att titta närmare på alla postern för att bättre förstå vad jag tittar på och har förhoppningsvis lärt mig lite mer om företaget. 

Summa tillgångar 576.5 + X  (748.9 vilket kommer av (521.1 + 227.8))

Skulder

När det gäller skulder och eget kapital så finns det vissa poster som kommer naturligt i och med att man driver företaget. Poster så som leverantörsskulder och skatteskulder. Dessa skulder är inget ett nytt företag behöver skaff kapital för så vi bör se över dem och räkna bort dem från våra tillgångar enligt ovan

Avsättning för pensioner

Doro har satt av medel för pensioner till ledande befattningshavare som skulle kunna nuvärdesbeäknas men då summan är liten väljer jag att inte göra det utan använder det bokförda värdet.Ett nytt bolag skulle även de behöva avsätta medel för ledande befattningshavare för att få kompetent personal (skulle de vara mer kompetenta skulle Doro annars kunna locka över dem till sig)

Avsättning för pensioner 1.7 (1.7)

Leverantörsskulder

Man har även skulder till sina egna leverantörer. Då man har haft samma leverantörer under en längre tid borde man ha viss rabatt som en ny aktör inte har. Jag kommer därför att dra ifrån 10% från leverantörsskulderna för att komma fram till värdet ett nytt bolag skulle behöva dra av.

Leverantörsskulder 148.9 (165.4)

Aktuella skatteskulder

Det finns inte mycket information om de aktuella skatteskulderna men då de är aktuella borde de betalas inom ett år och därför tas upp till bokfört värde.

Aktuella skatteskulder 8.0 (8.0)

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Den sista posten är upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. I Doro's fall är alla poster upplupna kostnader. Det finns inte mycket information om dem så jag väljer även här att ta upp det bokförda värdet.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 83.6 (83.6)

Avsättning för pensioner 1.7 (1.7)
Leverantörsskulder 148.9 (165.4)
Aktuella skatteskulder 8.0 (8.0)
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 83.6 (83.6)

Summa skulder* 242.2 (258.7)

*Endast de som uppkommer genom att man driver företaget

 Nettovärdet på Doro är således 576,5 + X -242,2 (490,2) eller,

333,8 + X

Skulle de immatriella tillgångarna vara korrekt bokförda (199.6) skulle netto värdet på Doro vara 533,4 mkr vilket kan jämföras med marknadsvärdet om 573.3 (i skrivande stund)

Låt oss titta närmare på de immatriella tillgångarna och se om de är korrekt bokförda. Här gäller det att titta på de immatriella tillgångarna som finns bokföra och de som inte finns bokförda. Återigen, låt oss börja med de som finns och är lättast att förstå.

Immatriella tillgångar

Balanserade utgifter för utvecklingsarbete

Vi börjar med balanserade utgifter för utvecklingsarbete. I balansräkningen är de bokförda enligt restvärde efter avskrivningar. Ett nytt bolag måste börja från början och lägga ut den totala summan på utecklingsarbetet. Jag väljer att ge dem värde enligt utgående ackumulerat anskaffningsvärde. Att man redan finns är därmed en liten "moat".

Balanserade utgifter för utvecklingsarbete 76.0 (46.2)

Varumärken

Nästa post är varumärken. Hör kommer vi att få göra en hel del antaganden då det inte finns mycket information tillgänglig.

"Under 2007 förvärvade moderbolaget de interna varumärkena Doro och
Audioline från Doro Finans AB. Dessa varumärken är helt avskrivna enligt
plan. Förvärvet av varumärkena har skett internt och är elimineras därmed
på koncernnivå. Under 2011 förvärvades bolagen Birdy och Prylos och varumärken
hänförliga till dessa identifierades."

De varumärken man har är upptagna till 0.5mkr. Detta är det bokförda värdet på att kunder känner igen Doro's varumärke och kommer tillbaka och handlar igen och/eller rekommenderar Doro till vänner och bekanta. Vad jag förstår har Birdy en viss försäljning utanför Doro medans Prylos är numer en rent intern del av Doro. Jag tror heller inte att det är varumärken som Doro underhåller, jag gör därför bedömningen att dessa varumärken inte har något värde.

Däremot tror jag att Doro är ett varumärke med ett högre värde. Frågan är hur mycket det är värt. Hade Doro redovisat kostnader för marknadsföring separat hade man kunnat använda dem till att ge en fingervisning. En viss vägledning kan man få genom att gå tillbaka till årsredovisning för 2008 och se vad varumärket köptes för. Jag hittar inte 2008 års årsredovisning men väl 2010. Där kan man läsa att Doro och Audoline köptes för 35.8 miljoner kronor. Då de har köpts internt vet jag inte om det är ett marknadsvärde eller inte, med det ger oss en vägledning.

Marknadsföring borde vara en del av övriga externa kostnader och öka när de externa kostnaderna öka. Det tidigast övriga kostnader kommer från 2009 (då jag inte har tillgång till årsredovisning innan 2010). De övriga externa kostanderna var var då 82,6 miljoner kronor. 2013 hade de stigit till 229.1 eller med 2.8 gånger. Ett marknadsvärde på ett varumärke borde öka med tiden då det byggs på genom att man känner igen det mer och mer. Om marknadsföringen är en knostant procentsatts av de övriga externa kostnaderna borde det därför inte vara fel att beräkna varumärket till 3 gånger det värde det köptes för 2007 (då var nog också de övriga externa kostnaderna lägre än 2009). Ett beräknat marknadsvärde på Doro borde därför vara kring 107.4 miljoner kronor.

Varumärken 107.4 (0.5)

Kundregister och distributionsavtal

Även för kundregister och distributionsavtal är informationen knapphändig. Kundregister och distributionsavtal är något som tar tid att skaffa. Det borde finnas en del dolda värden. Den största delen kommer via inköp så jag värderar den till det utgående ackumulerade anskaffningsvärdet enligt den not som behandlar posten.

Kundregister och distributionsavtal 21.2 (15.7)

Nu är det bara en post kvar, goodwill. Jag kommer dock att ta upp goodwill i en egen post då det krävs lite utläggning och resonemang. Jag måste påpeka att detta inte följer boken utan är min egen tvist på värderingsmetoden. Vi kan dock redan här titta på hur mycket marknaden värderar Doro's goodwill.

Balanserade utgifter för utvecklingsarbete 76.0 (46.2)
Varumärken 107.4 (0.5)
Kundregister och distributionsavtal 21.2 (15.7)

Totalt immatriella anläggningstillgångar (minus goodwill) 204.6 (62.4)

Genom att sätta in detta enilgt ovan får vi att nettovärdet på Doro är 538,4 + Goodwill.

Igen, skulle Goodwill vara korrekt värderat skulle Doro vara värt 680,6 mkr (573,3 mkr) eller 30.5kr/aktie i 2013 års redovisning.

Nästa steg blir att titta närmare på Goodwill.

Jag vill påpeka att jag inte har skrivit nästa del ännu, det kan ta ett tag med Jul och Nyår i antågande.

Jag skulle dock gärna vilja ha komentarer på vad jag skrivit så långt, är jag helt ute och cyclar eller finns det en poäng i resonemanget? Det är första gången jag provar så det finns säkerligen en del felaktigheter vilket jag även är tacksam för om de påpekas.

November Rapport

Efter ännu en månad så är det dags igen att presentera hur det går med mina aktier. Månaden har gått riktigt bra och det har blivit lite inköp som redovias nedan. Desssutom har jag blivit äldre och visare då November är en födelsedagsmånad. Jag tackar marknaden för födelsedagspresenten :)

Om vi börjar med den stabila tillväxtportföljen så har den rusat och är nu upp 11,2% (5.9%) sedan årsskiftet. Den är inte varje månad man kan redovisa en uppgång på över 5%. Det är ingen speciel aktie eller tillgång som har stigit utan det är en bred uppgång med både fonder, aktier och till midre del de räntebärande produkterna. Klarar jag en uppgång på över 10% för året så är jag nöjd. Likviditeten har sjunkit till 5.7% (6.0%) av portföljen till följd av uppgången. Mitt levnadsindex har för första gången stigit något till 62.1 och är nu "bara" ner 5.7% (5.8%)

Med uppgången som har varit så har även investeringsportföljen stigit kaftigt, främst tack vare Doro's återkomst. Portföljen är nu upp 11,7% (3,4%). Investeringsportföljen består bara av aktier samt av aktier i mindre bolag. Det märks tydligt hur mucket mer volatil portföljen är jämfört med tillväxtportföljen. Från att ha varit på minus för bara två månader sedan ligger den nu högre än tillväxtportföljen. Jag tog även ett belut om att öka i Eolus Vind. Jag har velat koma upp i den nivå jag har nu. När man redovisar försäljniningen av Google verken (om affären blir av) så tror jag att kursen kommer upp över 35 kronor (över 20%).  Tyvärr har det fått en ordentlig påverkan på likviditeten och den är nu negativ -5.2% (1.9%). Nu har jag dock det antal aktier jag vill ha av de bolagen dom ingår i portföljen men det blir inga mer inköp förrän nästa år och det blir i ett nytt bolag.

Den spekulativa portföljen har varit månadens sorgebarn. Den är fortfarande kraftigt upp sedan årsskiftet 39.9% (44.2%) men har gått ner en hel del under månaden. Jag har gjort två inköp till portföljen. Dels så köpta jag in Eolus till portföljen just på grund av den förväntade försäljningen som frigör mycket av Eolus vinkraftverkslager. Dessa aktier kommer att säljas om det händer. Det andra bolaget hör inte riktigt hemma i den här portföljen, Bonehur. Men jag beslutatde ända att ta in den här (för tillfället?).  Tajmingen var lite bättre än SSAB men aktien har sjunkit en hel del sedan inköp då även den norska kronan har sjunkit i värds. Jag tycker dock att det är till ett bra pris. Skulle aktieudelningen halveras är direktavkastningen över 4%. Likviditeten är efter dessa båda inköp även i denna portfölj negativ -5,5% (60,0%).

Tittar vi tillslut på den totala aktieportföljen så är den nu upp 13,1% (8,8%) sedan årsskiftet. Likviditeten är 1.1% (8,9%). Det är en bit bättre än OMX30 som är upp 9,6% för året. Det kan dock komma en kraftig reaktion i nästa vecka om det blir regeringskris.

Hoppas att ni har haft en minst lika bra utveckling.

TRMIB 7 - Increase thy Ability to Earn

Det sista rådet sluter cirkeln, investera i dig själv. Nu handlar det dock inte längre om att avsätta pengar till sig själv utan att se till att man ökar sin intjäningsförmåga. Som jag skrev under råd 3 så borde ens inkomst öka mer än inflationen då levnadsstandarden ökar men vad bättre än att fortsätta att utbilda sig. Då är det inte bara den generella tillväxten som taler för dig utan också din egen tillväxt. 

"Cultivate thy own powers, to study and become wiser, to become more skillful, to so act as to respect thyself. Thereby shalt thou acquire confidence in thyself to achieve thy carefully considered desires"

Utbildning ger som sagt inte bara en förmåga till att få en högre lön uten det get självförtroende och bättre självtillit.  Den som har högre utbildning är också mer benägen att se till att sina barn får en högre utbildning.

Vill man inte skaffa sig en formell utbildning via jobbet eller olika institutioner (universitet, högskolor m.m) så finns det mycket man kan lära sig via internet. Det finns internet skolor så som Open Education Consortium, MIT OpenCourseware, Coursera, boundless och Khan Academy men också mycket annat som TED, wikipedia och varför inte blogger . För de som är intresserade av aktier finns det sidor som Investopedia, bokföringstips och många bloggkollegor som har mycket erfarenhet som Lundaluppen (som är läsvärd även om han har slutat) och 40%20år. Det går även att lära sig mycket på många andra sidor också och med google och andra search engines är det för det mesta bara fantasin som sätter gränser. 

OpenCourseware

OpenCourseware

OpenCourseware

OpenCourseware

OpenCourseware

Har du andra sidor så kom gärna med länkar.

TRMIB 6 - Insure a future income

TRMIB 6 - Insure a future income

Regel nummer sex är tudelad men handlar om liknande saker. Dels att försörjaför sina efterlevande men också för att försörja för sin ålderdom.

"No man can afford not to insure a treasure for his old age and the protection of his family, no matter how prosperous his business and his investments may be"

Det familjer där endast ena parten arbetar är det extra viktigt att se till att man försörjer för sina efterlevande speciellt om den som har en inkomst går bort. Det är inget man vill tänka på och jag tror att det ofta inte blir av. Men det är ansvarsfullt att se till att familjen har en inkomst om man inte längre är där. Det är även att tänka på om båda partnerna arbetar. Många av kostnaderna delas och försvinner en av inkomsterna klarar den återstående parten ofta inte kostnaderna själv utan får minska på livskvaliteten. En livförsäkring är en försäkring som tecknas av en person om denne vill att dess anhöriga ska få en utbetalad summa pengar i det fall som personen avlider före en viss ålder. 

De flesta av oss blir äldre och bör redan som unga se till att säkra en inkomst när vi blir äldre. De pensionssystem vi har bidrar till en viss del att säkra en inkomst när vi blir äldre. Det är dock något jag inte vill lite fullt på. Man bör även ha en privat pensionsförsäkring.

Följar man bokens andra regler får man även en hel del hjälp till försörjning då några av de tidigare reglerna hjälper till att förbättra sin situation. Att skaffa sig eget boende gör att man minskar sina utgifter samt har möjlighet till extra inkomst om man har ett tillräckligt stort boende eller tomt. De avgifter man har är mindre och därför mindre sannolikt att man behöver se sig om efter annat boende. Det kan dock vara till fördel om man har ett för stort boende, för mycket att ta hand om som ensam förälder eller pensionär. Det finns även seniorlån där man kan låna på sitt boende och betala tillbaka med sitt hus när man går bort. Jag har inte tittat närmare på det man jag förstår att vilkoren inte alltid är så bra. 

Även regel ett, att sätta av en del av sin inkomst ger en inkomst till efterlevande eller för ålderdomen. Förhoppningsvis så räcker det att använda det kapital som ens förmögenhet genererar på en årlig basis, speciellt då kostnaderna även borde minska.

TRIMB 5 - Make of thy dwelling a profitable investment

TRMIB 7 - Increase thy Ability to Earn

 

TRIMB 5 - Make of thy dwelling a profitable investment

Detta är det råd som jag själv har varit sämst på att följa. Det är ett gott råd men då jag arbetar internationellt och inte vet var jag kommer att slå mig ner så har jag inte köpt någon bostad. Jag har försökt men märkte att andra var mer i behov av bostaden och bjöd därför över mig. Det går att hyra ut men det finns risk att man hittar en dålig andrahandshyresgäst och det kräver en del resor hem för att ta hand om problem och andra ärenden vad gäller bostaden.

Om du hyr en bostad så är det hyresvärden du betalar till och du äger inget. Om du köper en bostad så är den del av lånet du amorterar en betalning till dig själv i och med att lånen minskar medans det du betalar till banken i ränta är ren kostnad.

Det handlar inte om att investera i ett boende för att den ska öka i värde och sedan säljas. Det är handlar mer om att skapa sig ett tryggare liv där mindre av det du tjänar slipprar igenom din fingrar men även att kunna minska lite på sina kostnader.

Köper du ett hus med tomt kan du odla grönsaker. Du kan installera solpaneler för att minska dina kostnader för el. Du kan hyra ut ett rum för att få lite mer inkomster. Jag skulle också tro att äga sitt eget boende också ger en viss tillfredställelse.

Noteras bör att kostnader för att köpa bostaden (räntor) kommer från dina 90% i din budget och inte från de 10% du sparar för dig själv. De 10% går till att "make thy gold multiply".

TRMIB 4 - Guard thy Treasures From Loss
TRMIB 6 - Insure a Future Income

 

Oktober Rapport

Efter att ha gjort vad är en av mina sämsta affärer någonsin när jag köpte SSAB dagen innan den började sin nedgång med nästan 23% så har Oktober utvecklat sig helt OK (när jag sålde SSAB dagen innan den steg 5% i Augusti förra året får nog också räknas som en av mina sämre affärer).

Min stabila tillväxtporfölj har gått upp lite och är nu upp 5,9% (5,6%) sedan årsskiftet. Då det inte har gjorts några inköp eller försäljningar har de lett till att likviditeten har sjunkit något till 6,0% (6,1%. Mitt levnadsindex som är beroende av dollarn har fortsatt att sjunka till -5,8% (-3,5%) i takt med att dollarn har stigit i värde.

Min investeringsportfölj har dock återhämtat sig och är nu på plus igen 3,4% (-0,0%) Inte heller här har det skett några försäljningar eller inköp så efter den del av min lön som går till sparande har kommit in på kontot har likviditeten ökat till 1,9% (0,6%)

Den spekulativa portföljen har inte gått så dåligt som man skulle befarat med den dåliga SSAB affären. SSAB har återhämtat sig och är nu endast minus 13,4%. Min Doro spekulation blev såld till 32,80 så det gav ett resultat på plus 10,8%. Det var över 4 månader men dock ett bra resultat. Tack vare det kan jag rapportera en lite uppgång till 44,2% (43,6%) i den spekulativa portföljen. Jag har inte tagit någon ny position så likviditeten har gått upp till 60,0% (20,7%).

Den totala akteiportföljen är efter månaden upp 8,8% (4,6%) sedan årsskiftet och likviditeten har stigit till 8,9% (4,2%).

Jag hoppas ni haft minst lika bra utveckling.

TRMIB 4 - Guard thy Treasures From Loss

Detta kan nog vara den svåraste rådet att följa för många, frästelserna och lockelserna kan bli för stora. Vem har inte sett den aktie som stiger med 100% bara på ett par veckor? Vem vill inte köpa en sådan aktie? Varför ligga och harva med en aktie som bara öka med 5% per år? Vem har inte läst om de som har vunnit över 1 miljon på lotter eller tips?

"Guard thy treasure from loss by investing only where thy principal is safe, where it may be reclaimed if desirable, and where thou will not fail to collect a fair rental. Consult with wise men. Secure the advice of those experienced in the profitable handling of gold. Let their wisdom protect thy treasure from unsafe investments."

 
Jag kan också citera Buffet då det av någon anledning ger mer tyngd i dessa kretsar.

Rule No.1: Never lose money. Rule No.2: Never forget rule No.1.

Vem har inte sett liknande aktier som de ovan (eller samma aktie) falla och förlora det mesta av sitt värde? Hur många personer känner du som ligger plus på sitt spelande? Det finns även många rådgivare som kontaktar dig och vill ge dig möjlighet att göra en bra placering. Ett råd är att inte lyssna på folk som kontaktar dig utan endast på de du väljer att kontakta själv. Vad som är för bra för att vara sant är ofta just det.

Som jag skrev under kapitel 1 så köpte jag en aktie som hette Artimplant för några år sedan. Som aktieplacering var det mycket dumt (de gick i konkurs) men det var mycket intressant att läsa om aktien på olika forum där olika aktörer hoppades att bolaget skulle gå med vinst vid nästa rapport och hur snabbt aktien skulle stiga, först till 1 krona per aktie (från 7 öre) och sedan till himmeln. Nyckelordet är "hoppades". När företaget gick i konkurs förlorade de som ägde aktien största delen av det kapital de hade "investerat" i aktien. Att den kostade 7 öre gjorde ingen skillnad, de förlorade detmesta av sitt sattsade kapital. Det var en gruppmentalitet på forumet där de som inte visste något hetsade andra som inte visste något. Så låt det var din egen kunskap som du litar på. Går det inte bra så lär du dig av mistagen.

Du kan ha tur (som kan minimeras genom att studera vad du köper) och pricka rätt bolag och få vara med om uppgången om 100%. Risken är dock stor att du försöker igen och igen och igen utan lika stor tur.

Se till att inte förlora det kapital du investerar innan du oroar dig för hur mycket du "tjänar". Om du förlorar 20% av det du har sattsat måste du tjäna 25% på det du har kvar innan du går jämt upp.  Gör du den förlusten första året är det mycket pengar som skulle bli återinvesterade som går förlorade och du förlorar en liten del för varje år i minskad utdelning eller avkastning. Antag istället att du gör den investeringen efter 20 år. Det är 20 år av hårt arbete och extra arbete att hitta bra företag att investera i. Att förlora de 20% är att förlora över två års sparande och arbete att hitta rätt investeringar.

Jag måste dock starkt poängtera att det är inte samma sak som att köpa en aktier som sjunker i värde. Du har inte förlorat eller tjänat något innan du säljer ditt innehav.  Aktier kan sjunka i värde av olika anledningar och det är ett eller anatgligen flera kapitel i sig självt. Mycket av det som de som kallar sig värdeinvesterare sysslar med är att leta företag som inte är korrekt prissatta. Ett företag kan vara tråkigt, under IT-eran så värderade IT bolag upp och traditionella företag ner) antagligen då man sålde tråkiga aktier för att köpa den nya ekonomins företag. Företaget kan ha gjort ett mistag och sattsat fel, men är det tillräckligt stort och marknadsledande kommer de troligtvis tillbaka. Det kan således vara ett bra läge att investera i aktein när den sjunker på börsen.

TRMIB 3 - Make thy Gold Multiply

TRIMB 5 - Make of thy dwelling a profitable investment

 

TRMIB 3 - Make thy Gold Multiply

Som vi såg i kapitel 1 så är grunden till att skapa en förmögenhet att spara en del av sin inkomst till sig själv, men att bara spara pengarna är att skjuta upp sina inköp till ett senare tillfälle. Vad bättre än att följa råd numer tre och låta pengarna arbeta åt dig och föröka sig?

"a man's wealth is not in the coins he carries in his purse; it is the income he buildeth, the gold stream that constantly floweth into his purse and keepeth it always bulging".

2,000 kronor sparade per månad ger snart stora summor. När du använder dina besparingar så kommer det sig naturligt att de minskar. Kan man däremot få avkastning på det kapital man sparar så hjälper det till att skaffa sig en förmögenhet samt att det ger möjlighet att spendera mer pengar utan att minska sitt sparkapital.

Jag vet inte om fattigbonddräng läser min blogg men det är nog inget bra råd att gödsla plantor med pengar för att få dem att växa. Det finns ett ordspråk som säget att "man ska ska prata med bönder på bönders vis och med de lärde på latin". Nu är det nog inte så många lärda som kan latin i dagens samhälle, men The Richest Man In Babylon ger rådet att prata om pengar med de som kan pengar. Din bankman är ett bra exempel, kom dock ihåg att de har egna motiv om vad du ska placera i så det kan vara bra att tala med några stycken och se vad de har för gemensamma råd.

Det finns många sätt att få sitt kapital att växa, starta eget företag, investera i lägenheter som man hyr ut, sätta in pengarna på banken. Det viktigaste inte är vad du väljer utan att förstå så mycket som möjligt av det du väljer. Vem startar ett bostadsbolag utan att förstå skattelagstiftningen för bostadsbolag. Jag kommer här att gå igenon ränta på ränta och återinvestering av aktieutdelningar för att ge bättre förståelse om dem.

Ränta på ränta

Ränta på ränta brukar i investerar sammanhang kallas världens åttonde underverk. Antag att vi sparar våra 2,000 kronor i månaden och att vi efter varje månad sätter in pengarna på ett konto som ger 3.5% ränta per år. Vi skulle då få följande utväxling på våra besparingar.

Tid	Belopp	Belopp 2	Kumulativ Ränta	Ränta som % av belopp 2
1 år	24,000	24,321	321	1.3%
2 år	48,000	49,244	1,244	2.5%
3 år	72,000	74,785	2,785	3.7%
5 år	120,000	127,781	7,781	6.1%
10 år	240,000	272,198	32,198	11.8%
20 år	480,000	619,876	139,876	22.6%

Belopp är det belopp som du sparar och Belopp 2 är det belopp du har vid årets slut om du sätter in dina besparingar samt den ränta du får på dem på ditt räntekonto. Den kumulativa räntan är det belopp som du har som är över det belopp som du har sparat.  

Jag vill speciellt peka ut den sista kolumnen i tabellen som visa hur stor del av kapitalet som utgör ränta och hur mycket den andelen växer per år. Från att utgöra 1.3% efter år 1 så utgör räntan 22.6% av beloppet efter 20 år, dvs, efter 20 år har vi 619,876 kronor och av dessa har vi endast sparat 480,000 kronor, de resterande har vi "fått" av banken för att skjuta upp våra inköp.

De 619,876 kronor vi har efter 20 år ger oss en årlig ränta på 21,696 kronor eller 1,808 kronor i månaden. Nästan lika mycket som vi avsätter själva varje månad. 

Vän av ordning kanske ifrågasätter varför vi "bara" får 321 kronor i ränta år 1, 3,5% av 24,000 kronor är faktiskt 840 kronor. Det är dock på helårsbasis, om du sätter in 24,000 kronor 1 Januari får du 840 kronor i ränta 31 December. Nu avsätter vi 2,000 kronor i månaden, dvs bara 2,000 ger 12 månaders ränta, nästa insättning som vi gör i Februari ger 11 månaders ränta och så vidare.
 
Återinvesterade aktieutdelningar

Det går faktiskt att göra även bättre än världens åttonde underverk. Antag att vi istället för att sätta in pengarna på ett konto investerar dem i en aktie som ger 3.5% i utdelning varje år och att utdelningen växer med 5% per år. För att göra det lite lättare så gör vi bara ett inköp per år när vi har sparat ihop ett års kapital och att vi under tiden får 3.5% ränta eller 321 kronor per år. Vi gör även antagande om att företager vi investerar i delar ut 50% av sitt resultat. Kursen är 100 då vi gör vårt första inköp efter år 1. Vår tabell skulle då se ut som följer

Tid	Belopp	Belopp 2	Kumulativ ränta	Belopp 3	Kumulativ avkastning	Avkastning som % av belopp 3
1 år	24,000	24,321	321	24,321	321	1.3%
2 år	48,000	49,244	1,244	50,709	2,709	5.3%
3 år	72,000	74,785	2,785	79,341	7,341	9.2%
5 år	120,000	127,781	7,781	144,111	24,111	16.7%
10 år	240,000	272,198	32,198	360,804	120,804	33.5%
20 år	480,000	619,876	139,876	1,176,577	696,577	59.2%

Belopp 3 är det belopp som våra tillgångar är värda efter periodens slut, mestadels aktier. Den kumulativa avkastningen är hur mycket våra aktier är värde utöver vad vi själv har sparat ihop.

De 2,000 vi har sparat har nu växt till över 1 miljon och avkastar nästan 36,000 per år eller 3,000 kronor i månaden. Så genom av ge upp 2,000 per månad i utgifter kan vi 20 år senare spendera 3,000 kronor per månad och behålla vårat kapital. 

Skillnaden mellan utdelningar och ränta är att utdelningarna växer i regel från år till år mednas räntan är den samma. Med andra ord, de 24,000 vi sparade första året kommer att som ränta fortsätta att ge 3.5% eller 840 kronor efter 20 år medans de 24,000 kronor vi köpte aktier för ger 2,122 i avkastning år 20 då vi kommer att får 5% mer varje år, dvs avkastningen är inte längre 3.5% utan 8.8% (YoC, Yield on Cost) för den summan vi satte undan år 1. Avkastningen är fortfarande 3.5% för de pengar vi sätter undan år 20 då de aktier vi köper då har en direktavkastning på 3.5% Till detta kommer att även kaptalet har ökat i värde. De 243 aktier vi köper efter år 1 kommer år 20 att ha vuxit till 58,531 kronor.  

Finns det företag som klarar av mina kriterier? Tittar jag på Introduce nyckeltalskompass så hittar jag 20 bolag som har mer än 3,5% avkasning och en tillväxt på över 5% (det säger inte att de har det år efter år utan bara 2014 förväntad tillväxt). Tittar jag på NASDAQ OMX på Google finance så hittar jag 18 bolag som har 3,5% i avkastning och en vinst per aktie som växer med mer än 5% över en 10 årsperiod, i USA finns det 189 stycken. Så det är inga extreema värden. 

Det företag vi investerar i under ett år kanske har haft en stigande aktiekurs så att vi inte längre kan få 3,5% i avkastning, det finns då en rad andra företag vi kan välja mellan. Att diversifiera sin aktieportfölj genom att köpa aktier i olika bolag är dessutom ett bra sätt att minska risken. Går ett bolag dåligt så går förhoppningsvis ett annat bra. Det är även ett bra råd att ha flera olika inkomstkällor.

Det ska dock påpekas att historiska resultat är ingen garanti för framtida resultat. Även det mest genomanalyserade bolag kan gå i konkurs, Enron är ett bra exempel.

Jag vill också påpeka att jag har inte räknat med inflation eller nuvärden i exemplen ovan (1 kronona om 20 år är inte lika mycket värd som en krona idag) men jag har heller inte räknat med att öka avsättningen då vår lön också borde öka (dels med inflation och dels med att vi skaffar oss mer expertis, mer om detta senare). 

Nedan är en tabell som visar hur jag har räknat fram avkastningen mer återinvesterad utdelning. År 1 sparar man 24,000 kronor men köper inga aktier förrän året är slut. Under tiden har man fått 321 kronor i ränta så det kapital man har för aktieköp är 24,312 kronor. Kursen är 100 och man kan således köpa 243 aktier. År 2 sparar man ånyo 24,000 kronor, får 321 kronor i ränta under året samt en aktieutdelning på 851 kronor. Man har således 25,172 att handla aktier för. Då aktiekursen har stigit till 105 kronor (för att ha samma direktavkastning när utdelningen har stigit till 3,68 kronor per aktie) kan man köpa 240 aktier och den totala akteportföljen har 483 aktier. Det totala kapitalet blir då 105 * 483 = 50,709 kronor efter år två.
  

År	Sparat	Ränta	Utdelning	Kapital för aktieköp	Kurs	Köpt antal andelar	Totalt antal andelar	Utdeln	Totalt kapital
1	24,000	321	0	24,321	100	243	243	0.00	24,321
2	24,000	321	851	25,172	105	240	483	3.50	50,709
3	24,000	321	1,775	26,096	110	237	720	3.68	79,341
4	24,000	321	2,777	27,098	116	234	954	3.86	110,406
5	24,000	321	3,864	28,185	122	232	1,186	4.05	144,111
6	24,000	321	5,044	29,365	128	230	1,416	4.25	180,681
7	24,000	321	6,324	30,645	134	229	1,644	4.47	220,360
8	24,000	321	7,713	32,034	141	228	1,872	4.69	263,412
9	24,000	321	9,219	33,540	148	227	2,099	4.92	310,123
10	24,000	321	10,854	35,175	155	227	2,326	5.17	360,804
11	24,000	321	12,628	36,949	163	227	2,553	5.43	415,794
12	24,000	321	14,553	38,874	171	227	2,780	5.70	475,457
13	24,000	321	16,641	40,962	180	228	3,008	5.99	540,192
14	24,000	321	18,907	43,228	189	229	3,237	6.29	610,430
15	24,000	321	21,365	45,686	198	231	3,468	6.60	686,637
16	24,000	321	24,032	48,353	208	233	3,701	6.93	769,322
17	24,000	321	26,926	51,247	218	235	3,935	7.28	859,036
18	24,000	321	30,066	54,387	229	237	4,173	7.64	956,375
19	24,000	321	33,473	57,794	241	240	4,413	8.02	1,061,987
20	24,000	321	37,170	61,491	253	243	4,656	8.42	1,176,577

Det här med ränta på ränta och återinvesterad avkastning på aktier ger upphov till en del frågor. Varför ska jag bara låta pengarna växa? Har jag pengar för pengars skull och vad får jag för utility (nytta) av det. Jag kommer tillbaka till det i ett extra kapitel när jag har gått igenom bokens innehåll. Jag vill inte gå ifrån inläggets syfte i en redan långt inlägg och det är frågor som bör behandlas separat.

TRMIB 2 - Control thy Expenditures

TRMIB 4 - Guard thy Treasures From Loss