Jag tänkte försöka mig på en
genomgång av vad man bör tänka på om man planerar att leva på
sin avkastning. Någat som många nog funderar på i hängmattan under semestern.
Avkastning
Det viktigaste att fundera över är
hur mycket man tror att sitt kapital kommer att ge i avkastning efter
det att man har gett upp sin inkomst från arbete. Tittar man på
portföljteori så har en portfölj 40 – 60% aktier och resterande
kapital i riskfria placeringar.
Vad kan vi då räkna med för
avkastning på aktier respektive riskfria placeringar? Riksbankens
inflationsmål ligger på 2%. Så om vi räknar med att i längden
inflationsmålet kommer att uppnås så borde man kunna räkna med en
ränta kring 4%. Det skulle ge avkastning på 0,8% efter skatt
justerad för inflation. För närvarande ligger KPI kring 0% och
räntan på riksgäldsspar på 0,65%). Själv får jag 1,7% när jag
binder mina pengar på ett år.
Jag har sett olika siffror på hur
mycket aktier i genomsnitt går upp med per år, de varierar från 7
– 11%. När jag räknar så använder jag mig av 8%, dvs 4% premium
på räntan enligt ovan.
Sätter vi in dessa siffror i vår
aktieportfölj så ska en portfölj generera mellan 5,6%
(40%*0,08+60%*0,04) och 6,6% (60%*0,08+40%*0,04). Att beräkna med 6%
avkastning kan därför vara lämpligt.
Själv räknar jag dock bara med 5%
avkastning då jag vill ha en säkerhetsmarginal.
Budget
Den andra viktiga komponenten är
budgeten.
Själv räknar jag på en budget på
16,000 kronor exklusive kostnader för bostad för första personen
och 10,000 kronor för varje extra familjemedlem då många kostnader
är gemensamma.
När jag räknar på budgeten så
räknar jag bort hyra då jag vill äga min bostad och om jag lever
på avkastningen då jag vill ha kontroll över mina utgifter. Äger
man sin bostad så slipper man dessutom inflationen på den kostnaden
vilket håller nere kostnaderna i längden. Dessutom kommer bostaden
förhoppningsvis att öka i värde vilket ger ett dolt värde och en
extra säkerhetsmarginal.
Kapitalet
Sedan gäller det att bestämma sig för
om man vill spenderat sitt sparade kapital eller om man vill ha det
kvar när den dagen kommer. Att ha det kvar ger ett bra arv till sina
efterkommande men kräver också att man måste spara mer pengar
innan man kan slå sig till ro.
Själv så räknar jag med att spendera
kapitalet men också att jag lever tills jag blir 100.
Inflationen
Inflationen är också mycket viktig
när man räknar om man kan leva på avkastningen. Det kapital man
har måste inte bara generera pengar till utgifterna i sin budget men
även också till att behålla samma levnadsstandard.
Dock måste man vara uppmärksam på om
man man vill ha kapitalet kvar eller inte. Vill man ha samma kapital
kvar så måste man räkna inflation på sitt sparkapital. Vill man
inte har kapitalet kvar räcker det med att räka inflation på sina
utgifter.
För att illustrera skillnaden. Om
inflationen är 5% och du har 1,000,000 kronor och får 10% ränta
som du vill leva på så måste du nästa år ha 1,050,000 kvar för
att få samma köp kraft på din ränta. År 1 får du 0,10*1,000,000
= 100,000 i ränta, för att behålla samma köpkraft nästa år
behöver du få 100,000 * 0,05 = 105,000 i ränta. d.v.s du behöver
ha 105,000/0,10 = 1,050,000 i kapital.
Vill du inte ha kapitalet kvar kan du
ju använda en del av det för att kompensera för inflationen. Om du
vill behålla samma köpkraft år 2 enligt exemplet ovan så använder
du dig av 5,000 kronor av kapitalet för att kompensera för
inflationen vilket gör att du bara har 995,000 kvar nästa år för
att generera avkastning.
Enligt ovan så använder jag mig av
riksbankens 2% mål när jag räknar på min budget.
Pension
När pensionen börjar betalas ut så
kommer man att få ett bidrag till sina utgifter.
När jag räknar så räknar jag endast
med grundpensionen. Det gör jag för att jag har en pension som
kommer att utbetalas till mig i en klumpsumma om jag går i pension
innan 55.
Skatt
Staten ska ju också ha sitt av
kapitalvinster. För närvarande ligger kapitalskatten på 30% i
Sverige. Dock kan man välja att slå sig till ro utomlands där man
inte behöver betala någon kapitalskatt. Observera dock att under en
övergångsperiod kan du få betala skatt även om du har skrivit dig
utomlands (se skatteverket). Som det påpekas i kommentarsfälten så kan man även minska skatten med ett ISK eller en kapitalförsäkring. Om du köper 100,000 Telia aktier för att leva på avkastningen så skulle skatten på utdelningen bli 85,500 (30%) om du har dem i ett vanligt värdepapperskonto men sjunka till 30,000 om du har dem i ett ISK (10%) med dagens statslåneränta (2,16%).
Kapitalet kvar
Nu har vi
tillräckligt med information för att beräkna hur mycket kapital vi
behöver för att klara oss. Det är enklare att räkna på om man
vill ha kapitalet kvar så vi börjar med det.
Vi vill hålla en
budget om 16,000 med dagens värde. Vi behöver därför få en årlig
avkastning om 192,000 som kommer att behöva öka med inflationen
varje år. Räknar vi med mina siffror nedan så behöver vi ha ett
kapital om 6,857,143 kronor för att klara oss (sedan behöver vi
även pengar till att köpa en bostad)
Vi behöver
budget/(avkastning på kapital – inflationen)*behållning efter
skatt
Budget = 192,000
avkastning på
kapital = 6%
Inflation = 2%
Behållning efter
skatt = 70%
Dock bör vi komma
ihåg att vi kommer att få extra tillskott när vi börjar få
pension. Men för att räkna med det blir det lite mer komplicerat.
Inget kapital kvar
Vi vill
fortfarande hålla en budget om 16,000 med dagens värde men nu kan
vi använda oss av kapitalet och behöver därför inte öka det med
inflationen. Dock behöver vi bestämma oss för hur länge vi räknar
med att behöva generera avkastningen. För att inte behöva gå in
på mer komplicerade matematiska formler kan vi använda oss av excel
och ”trial and error”. Vi behöver 4,900,000 kronor för att
klara oss i 50 år utan att räkna med pensionen (plus kapital för
en bostad).
Kapital år 1 (A) | Budget år 1 (B) | Behållning efter år 1 (C=A-B) |
Kapital år 2 (D=C*avkastning) | Budget år 2 (E=B*Inflation) | Behållning efter år 2 (D-E) |
Den andra raden
kan sedan kopieras för antalet år som behövs. Man kan göra fasta
referenser i excel till avkastningen och inflationen så kan man
experimentera med olika scenarion.
(Vill man vara
riktigt noggrann kan man lägga till en fjärde kolumn till tabellen
då exemplet enligt ovan räknar med att hela budgeten är en kostnad
dag ett av det nya året. Man kan räkna ut vad räntan blir på den
del av budgeten man inte spenderar (budgeten / 2 * avkastningen) och
lägga till det till kapitalet. Dock tycker jag att man inte ska vara
så noggrann för att få ännu en liten säkerhetsmarginal)
Även här kommer
vi att få extra tillskott när vi börjar få pension. Det är lite
lättare att räkna med när man använder sig av excel.
Grundpensionen ligger för närvarande kring 7,500 kronor per månad
eller 90,000 per år och är inflations justerad. Vad vi behöver
göra är att se hur många år det är kvar till pension för att se
hur mycket vi kan beräknas få per år då och subtrahera det från
budgeten det året vi får pension.
Låt säga att vi
kommer att gå i pension om 10 år och att inflationen är 2%.
Pensionen vi pensioneringstillfället räknas då ut som
=nuvarande
pension*power(1+inflationen;antal år till pensionering)
=90,000power(1+0,02;10)
= 90,000*1,22=109,800 kronor.
Lägger vi in det
i cellen för budget för år 11 så kommer våran ”trial and
error” metod fram till att vi ”endast” behöver 3,050,000
kronor för att slå oss till ro för att klara oss i 50 år.
Har ni andra
pensioner är det bara att gör likadant med dessa belopp.
Om det är någon
som kan ge en formel för hur man beräknar det så är det en
välkommen kommentar. Tar även tacksamt emot andra kommentarer om
jag har missat något.
Framtiden är alltid osäker. En enkel och beprövad metod, som visat sig fungera historiskt är ju 4% regeln. Skriv in vad du anser dig behöva om året när du ska leva på ditt kapital * 25= nödvändig kapitalbas för att du ska kunna höja det uttagna beloppet med inflationen varje år. Är meningen att du ska ha en lämplig mix av obligationer och aktier.
SvaraRaderaTror att en så här enkel regel har lika stora chanser att fungera som några mer tillkrånglade ekvationer.
Kalle 56
Jag kände inte till att det fanns en 4% regel. Den är lite generösare en hur jag räknar. Jag tycker dock inte att man ska helt lita till tumregler. Man bör förstå vad det är man gör och tänka själv. Jag brukar säga att " a knife is not a knife, it is a knife". Innan du förstår vad en sak är kan du inte kalla den för det. En kniv är inte något man skär med. Man kan petat tänderna med den (inte att rekommendera), rensa stenar, peta ut ett mynt under spisen, o.s.v. Om du måste ha en kniv för att skära sönder ett rep kan du ibland få leta förgäves, det kan gå lika bra med en nyckel. Så förstå vad en sak är. Det blev lite filosofiskt, men budskapet är, förstå tumregeln och vad som är bakom den innan du använder dig av den.
RaderaVar har du fått den "regeln" ifrån?
RaderaEn regel är ingen sanning. Den är ett försök att förenkla något som har så många parametrar att det blir meningslöst att försöka få någon större nogranhet i svaret. Vad man gjort här är nog bara att baktesta vad som har fungerat i historien, hur framtiden ser ut vet ingen.
SvaraRaderaDu verkar ha helt missat att det finns kapitalförsäkringar, investerarsparkonto och att man kan spara i aktier i sitt företag? Dvs, ta bort skatten ur beräkningen eller skriv att dessa räkneexempel bara fungerar för de som har sina aktier i en vanlig värdedepå. Bara ett tips :)
SvaraRaderaTack för det, texten uppdaterad.
RaderaJag har en liknande uträkning till mitt downshifting-projekt men som tidigare skribent påpekar så bör du lägga sparandet i en K-säk eller ISK och ändra skatten från 30%. Jag har ISK privat och en k-säk i bolaget. Jag tar sedan ut avkastningen från investeringarna i form av utdelning från mitt bolag till 20% skatt.
SvaraRaderaJag alltid räknat med 4% i årlig avkastning och 75-25 i aktier/ränteplaceringar i rådande klimat. Funkar nu men vem vet nått om framtiden
Just nu behöver jag varken ISK eller kapitalförsäkring då jag inte betalar någon kapitalskatt men jag har updaterat texten.
RaderaBlev nyfiken med en blogg som man måste bli inbjuden för att läsa...
Mycket intressant och inspirerande läsning! En kommentar: har du räknat med att pensionen är skattepliktig?
SvaraRadera