Ränta

Det var ett tag sedan sist, men jobbet har tagit ut sin rätt.

Jag skulle vilja göra två förslag på två reformer angående räntan. Den första är nog redan ganska omdebatterad och är att avskaffa ränteavdraget. Jag tycker att båda de två politiska blocken borde vara för den. De borgliga är emot statliga ingrepp och bidragspolitik. Det socialdemokratiska blocket borde också vara emot det då det gynnar rika mer än det gynnar fattiga. Det skapar dessutom en överbelåning vilket inte är bra för samhället i sin helhet.

Ränteavdraget gör att man kan dra av 30% av sina räntekostnader om man har andra kapitalintäkter eller lön från arbete att kvitta dem emot. Det enda kraven är att det är ränta från ens egna skuld och att man har betalt den (dock ej studieskuld). Ränteavdraget gör att man kan låna mer än man borde och ökar således befolkningens skulder. I ett läge när vi är överbelånade och borde minska vår skuldsättning så vore det lämpligt att ta bort ränteavdraget. Det är även ett bra läge nu när räntan är så låg och påverkar låntagare minimalt. Förslaget skulle innebära att folk lånar mindre kapital och vi får en stabilare ekonomi. Gör man det samtidigt som riksbanken sänker styrräntan borde det få en minimal effekt.

Det andra förslaget är nog inte lika omdebatterat eller något man tänker på i vanliga fall. Det är att ta bort kapitalskatten på den del av räntan som utgör inflation. Som bekant består den nominella räntan av två delar, realränta och inflation. Realräntan är det avkastning över inflationen som man vill ha för att låna ut sitt kapital. I och med att man betalar kapitalskatt på hela den nominella räntan så betalar man således även skatt på inflationen. Detta gör att man som långivare kräver en högre nominell ränta för att låna ut sitt kapital. Tar man bort skatten på inflationsdelen av den nominella räntan skulle räntenivån sjunka och räntefluktuationen skulle minska. Även detta är lämpligt att göra nu när inflationen är så låg. Följande lilla tablell visar hur förslaget skulle påverka avkastningen med och utan skatt på inflationen.

  

Real ränta	Inflation	Nominell ränta	Avkastning Efter skatt (inkl inflation)	Avkastning Efter skatt (excl inflation)
2.00%	1.00%	3.00%	2.10%	2.40%
2.00%	2.00%	4.00%	2.80%	3.40%
2.00%	3.00%	5.00%	3.50%	4.40%
2.00%	4.00%	6.00%	4.20%	5.40%
2.00%	5.00%	7.00%	4.90%	6.40%
2.00%	6.00%	8.00%	5.60%	7.40%
2.00%	7.00%	9.00%	6.30%	8.40%

Skulle inflationen enligt tabellen stiga till 5% får vi faktiskt en negativ avkastning när vi beskattar både realränta och inflation (den effektiva avkastningen är 4.9% medan inflationen är 5%, dvs vår köpkraft minskar med 0.1%). Beskattar vi inte inflationen får vi alltid en positiv avkastning. 

Om vi vänder på det hela så kräver en långivare högre realränta ju högre inflationen är för att kompensera för vad man måste betala i skatt på inflationen. Enligt vårat exempel ovan om 5% inflation skulle en långivare kräva 9.14% (4.14% real ränta och 5 % inflation, 9.14*0.7 = 6.4) ränta för att få samma avkastning som när man inte betalar skatt på inflationen. Med andra ord, skatt på inflationen ger större svängningar i den nominella räntan.

Jag vet inte hur blocken skulle ställa sig till detta förslag men jag tycker det är konstigt att vi behöver betala skatt på inflationen då inflation i sig är en form av skatt på våra besparingar.

Om båda förslagen införs samtidigt borde de till viss del ta ut varandra för stattskassan. Jag skulle gissa att det skulle få e viss positiv effekt då jag förmodar att vi har mer lån än vad vi har sparade medel. De borde även till en viss mån ta ut varandra för låntagaren då det ena förslaget ökar utgifterna (då avdraget tas bort) men medan det andra minskar utgifterna (då det sänker räntenivån) Jag tror även att det skulle få en positiv effekt på ekonomin som helhet. Dels genom att vi får en mindre belåning vilket minskar den finansiella risken för ekonomin, dels vi får en mindre fluktuation i räntan och mindre svängningar i ränteläget.

Dollar

Jag tittade på Kapitalismens Återvändsgränd (End of the Road - How money became worthless) på URplay. Det är en ganska skrämmande bild dom måla upp så jag hat tittat lite närmare på det hela. Jag bör dock trycka på att jag inte är National Ekonom (har dock läst National Ekonomi A, 20p för länge sedan) och jag kan ha räknat fel eller förstått, men jag har länkat alla de källor jag har använt, så det är bara att skaffa er en egen förståelse.

Först lite siffror. Tittar man på USA's bytesbalans (skillnaden på van man producerar och förbrukar) så har man mellan 1971 och 2009  förbrukat varor och tjänster för US$ 7,772,729,000,000 mer än vad man har producerat (Utrikespolitiska institutet). Det är en stor siffra vilket motsvarar 1,160 US$ per person om man räknar med att jordens befolkning är 6,700 miljoner. Det innebär att med en befolkning på 314 miljoner är USA "skyldiga" resten av värden US$ 1,217 per person sedan 1971. Tittar man bara på handelsbalansen (Vilket bara tittat på export vs import) så är skillnaden större (US$ 9,049,320,000,000) dvs, mycket tack vara turism, patent och licenser hålls bytesbalansen nere.

Vid utgången av 2009 hade världens länder en samlad valutareserv på US$ 8,164,429,000,000. Av dessa kan (om jag förstår termen "unallocated reserves" korrekt) man härleda US$ 4,590,412,000,000 till olika valutor (resten utgör reserver av okänd valuta). Av de man kunde härleda utgjorde US$ 2,847,572,000,000 av US dollar eller 62% av den totala valuta reserven är i US$. Tar man 62% av den totala valutareserven så skulle US$ 5,064,643,000,000 utgöra valutareserver i olika länder. (IMF) 

Tittar vi på 2009 (Vilket är det senaste året jag har hittat jämförbar statistik för) så var bytesbalansen US$ -378,000,000,000. Under samma år var den vara man exporterade mest av "Petrolium oils, refined" till ett värde av US$ 34,953,591,172 (The Observatory). Det är inte riktigt sant, då man faktisk "exporterade" US$ till ett värde av 148,973,000,000 under samma år (den samlade kända valutareserven i US$ ökade med det värdet). Räknar man med att 62% av den totala valutareserven är i US$ och ökningen av "unallocated reserves" var lika stor i US$ så "exporterade" man US$ 240,151,000,000, vilket utgör 63.5% av bytesbalansen eller 687% större än den vara man exporterade mest av. Räknar man totalt så har man "exporterat" 5,061,946,000,000 US$ till resten av värden (62% av "total reserves").

Under  1944 så skapades Bretton Woods systemet vilket är ett system av regler, institutioner och processer för att reglera det internationella monetära systemet (IMF och vad som idag är World Bank Group skapades samtidigt). De viktigaste inslagen i Bretton Woods-systemet var en skyldighet för varje land att anta en penningpolitik som upprätthålls växelkursen genom att knyta sin valuta till dollarn och möjligheten av IMF för att överbrygga tillfälliga obalanser i betalningarna (Det var tänkt att använda en nya valuta "Bancor" (lägg det på minnet det är troligt att ni kommer att höra mer av det i framtiden) som världs valuta till vilken valutorna skulle vara knuten, men USA vill ha dollarn till reserv valuta vilket man fick). Man hade fasta växelkurser mellan olika valutor och den amerikanska dollarn var fixerad till ett värde av US$35 per ounce (31.1gram). (Wikipedia)

Tidigare var valutorna uppbackade av guld men nu var de  uppbackade av US$ vilken i sig var uppbackad av guld. Det vill säga när "the great depression" inträffade had alla valutor ett värde då de var kopplade till guld.  "Imbalances in international trade were theoretically rectified automatically by the gold standard. A country with a deficit would have depleted gold reserves and would thus have to reduce its money supply. The resulting fall in demand would reduce imports and the lowering of prices would boost exports; thus the deficit would be rectified. Any country experiencing inflation would lose gold and therefore would have a decrease in the amount of money available to spend." Dock hade valutorna ingen fast växelkurs mellan varandra vilket man ville åtgärda med Bretton Woods.

Det finns dock ett problem med att ha ett lands valuta som "reserve currency", för att bibehålla Bretton Woods systemet måste USA hålla ett underskott i betalningsbalansen (bytesbalans + kapitalbalans + finansiell balans) för tillför likviditet för att kunna växla dollar mot guld. Har man mer dollar så har man mer dollar än guld och dollarn är övervärderad. Å andra sidan måste man ha ett överskott i betalningsbalansen för att bibehålla förtroende för dollarn. (Triffin's dilema) 

Bretton woods fungerade dock bra till en början med en stark amerikansk export, men då framför allt Japan's och Tyskland's ekonomier växte krympte USA's andel av världens export. Å andra sidan medförde vietnamkriget och inhemska sociala program att tillgången på dollar ökade. Detta ledde till inflation och värdet på dollarn minskade. Mer ett fast värde på dollarn om 35 dollar per ounce guld så hade utländska banker mer dollar än vad USA hade guld i sina reserver, vilket gjorde att länder började kräva tillbaka guld från USA. Detta medförde att Nixon1971 enhälligt avbröt kopplingen till guld och länder kunde inte längre kräva tillbaka guld i utbyte mot dollar.  I och med detta så har Dollar och andra valutor inte längre något reellt värde och är vad man kallar för "fiat currencies". (Nixon Shock)

En valutareserv är en stats reserv av utländska valutor för att kunna försvara eller manipulera dess värde. Under en fast växelkurs hade man en valutareserv för att skapa en stabil valuta så att investerare inte kan spekulera i att en valuta ska försvagas (Finanskrisen 1990 - 1994). Under en flytande växelkurs har man den för att kunna påverka valutansvärde. 

I och med att dollarn (eller andra valutor) inte längre har ett reellt värde behöver man inte längre ha en balans i sin handelsbalans. För USA som är den största ekonomin och med att dollarn har varit valutan för olja (petro-dollar) har länder fortsatt att jämföra sin växelkurs mot dollarn. Genom att ha en låg växelkurs kan man sälja varor billigare till USA och andra länder då varorna blir billigare för konsumenter i andra länder. Ett sätt att hålla sina egna valutor billigare får man om man köper dollar. Så genom åren har man köpt på sig dollar för att hålla sin egna valuta lågt värderad. 

Med de ekonomiska problem man har för tillfället har man inför ett program (Quantitative easing, QE) som kort innebär att man ökar peningmängden i USA (US$), d.v.s det finns mer dollar i omlopp, detta gör att värdet på dollar minskar. Detta gör att de valutareserver som olika länder har minskar i värde. Detta görs samtidigt som länder börjar handla direkt med varandra, utan att använda dollar. Dvs. tillgången ökar samtidigt som efterfrågan minskar. Det naturliga vore då att sälja av sina dollar reserver för att inte värdet på valutareserven ska minska i värde. Skulle detta ske så kommer utbudet att öka ytterligare och dollarn försvagas ännu mer i värde, vilket får till följd att fler länder säljer sina valutareserver och dollarn sjunker ännu mer. Dock har länder enligt ovan ett självintresse att inte sälja av sina dollar då landets varor och tjänster blir dyrare (ett sätt att till viss nivå undvika detta är att sälja en valuta i reserven (dollar) och köpa en annan (Euro)). Dock vill ingen vara den som är sist med att sälja sina dollar om en större utförsäljning skulle ske. Vi går därför en skör balansgång idag för i längden är det inget som andra länder kommer att acceptera, inte heller vi som medborgare. 

Varför ska Sverige ha en valutareserv på 195 miljarder kronor (wikipedia) som kan användas till att skapa värde för den svenska befolkningen. Dessutom skulle vår förmögenhet öka då vi får en starkare växelkurs och kan handla varor billigare (fast det skulle också få en öka arbetslöshet som konsekvens då vi säljer mindre till utlandet). Det senare kan låta som en förklaring till min fråga, men tag då i beaktande vad jag skrev i förra paragrafen.

Går vi tillbaka till dollarns värde mot guld under Bretton Woods US$ 35/ounce och jämför det med dagens guld pris på US$ 1,387/ounce så är dollarn övervärderad 40 gånger, dvs växelkursen mot svenska kronan skulle inte vara 6.5 kronor/dollar utan 0.16 kronor/dollar, m.a.o 1,000 dollar skulle bara vara värda 25 dollar.


Om vi går tillbaka till mina siffror i början så är dollarn också kraftigt övervärderad. Det finna upp emot US$5,061,946,000,000 som innehavs av länder till vilka de har "rätt" till varor  från USA. Enligt The Observatory uppgår USA's export nästan till 1,000,000,000,000. M.a.o. så har man "rätt" till 5 års produktion av varor utan att behöva ge något tillbaka förutom US$.

Detta är något som kommer att justeras vad tiden lider, när och hur spekulerar jag inte här, men jag har sålt av mina US$ som jag hade på ett konto. Dock är jag fortfarande starkt beroende av dollarn då min lön och mitt pensionssparande är i dollar. Så för mig var det ganska dumt att ha dollar på ett konto.

Jag tror jag vågar publicera det här och inväntar kommentarer.

Ursäkt

Success is as dangerous as failure.
Hope is as hollow as fear.

What does it mean that success is a dangerous as failure?
Whether you go up the ladder or down it,
you position is shaky.
When you stand with your two feet on the ground,
you will always keep your balance.

What does it mean that hope is as hollow as fear?
Hope and fear are both phantoms
that arise from thinking of the self.
When we don't see the self as self,
what do we have to fear?

See the world as your self.
Have faith in the way things are.
Love the world as your self;
then you can care for all things.

Lao Tzu

Jag vill be om ursäkt för min rekommendation vad gäller Mabi Rent. Den var inte genomtänkt. Det är inte ett bra bolag då de arbetar utan strategi eller är transparenta i vad de gör. Som Ludde pekade ut är det också en stor ekonomisk risk med så stora ränteutgifter i förhållande till den vinst de gör idag. En liten ökning i räntorna får stor genomslagskraft på deras resultat räkning. Även om det verkar som om den ränteökningen dröjer kommer de inte att kunna amortera ner lånen så pass mycket tills dess att det ger ett signifikant utslag på deras räntekostnader. De behöver således frigöra kapital på annat sätt. Det finns möjligheter till vinst men riskerna för att nå dit är enligt mig förstora. För en spekulant kan det vara intressant men jag har nog kommit fram till att det inte är vad jag är, i alla fall inte så stor spekulant.

Min självrannsakan har kommit fram till att jag nog fortfarande var euforisk över den starka kursstergring jag har haft med Doro. Jag har aldrig upplevt det under en så kort period förut. Det understryker ännu mer att jag är på rätt väg vad gäller att skaffa mig en bättre förståelse för vad jag vill med mina investeringar. Det behövs bättre självkännedom och disciplin för att bli en bra investerare.

Självrannsakan

Nu när euforin efter Doro's rapport har lag sig och analysen av Mabi Rent är publicerad fortsätter jag min självrannsakan efter att jag har kommit fram till att jag inte följer mina egna råd. Jag har också kommit fram till att jag inte har en klar strategi för mina investeringar. Det kommer fram klart (men har funnits där innan) efter mitt råd att köpa Mabi Rent. Spekulativt är det en intressant aktie men inte för en värdeinvesterare eller utdelningsinvesterare. Det ligger ingen klar strategi för mig att förvärva dem, något som jag klagade att Mabi inte har, vad värre är, jag har det inte heller. Det är något jag ska sätta mig ner och se över. Jag har mission, vision och mål, även om jag aldrig har satt mig och skrivit ner dem.

En vision är ju det man strävar mot och liksom många andra bloggare är min vision att kunna leva på avkastningen på mitt kapital.

Mission är anledningen till att man existerar. Jag är inte så säker på att man behöver en mission som individ, de är väl att leva så länge man kan. Sedan kan man ju ha olika livsmål och att uppfylla olika drömmar men det är enligt mig inte en mission.

Som mål har jag satt upp en budget på 24,000 kronor med dagens penningvärde som jag strävar att kunna finansiera via mitt kapital. Jag har nog kommit lite längre än många andra och har på sätt och vis redan nått målet (kom med Doro's rapport). Enligt mitt excel ark så får jag ca. 200 kronor mer per månad från mitt kapital än vad jag behöver enligt min budget. Men jag säger "på sätt och vis" för att jag har ännu inte räknat in inflationen. För att kunna bibehålla min budget så måste jag ju öka min budget med inflationen varje år. Å andra sidan så har jag heller inte räknat in grundpensionen som jag tror jag får när jag kommer upp i 65 års ålder. Dessutom så kommer jag ju att ha hela mitt kapital kvar när jag går bort och jag kan ju även räkna in med att minska det varje år så att det tar slut när jag är 100 år eller så hoppas att jag inte lever längre. Så det fins en del att reda ut för att göra mitt mål tydligare.

Jag har dock kommit fram till att jag ännu ingen lust med att sluta jobba, så jag bör nog även se över min vision och mitt mål. Vetskapen om att jag kan sluta när jag vill är dock inte så dum.

Då är det bara strategin kvar som beskriver hur jag ska nå dit. Som jag skrev innan så har jag bara en liten del av mina besparingar i aktier så jag har en del jag kan investera. Men som kom fram under mitt inlägg där jag listade min aktieportfölj och mitt inköp an Mabi Rent så är jag inte säker på vad jag är för investerar typ. Jag såg att Spartacus Invest har skrivit om olika investeringsmodeller, dock finns de inte samlade så man får leta lite. De jag har hittat är fokusinvestering, värdeinvestering, utdelningsinvestering, tillväxtinvestering, contrarian-investering (något som jag inte har en anning om vad det är). Sedan kan man ju också blanda olika investerings modeller. Jag ska sätta mig ner och titta igenom dem lite och se vad jag egentligen är för investerings typ. Antagligen kommer jag att komma fram till en mix där olika delar av minportfölj har olika strategier.

Ska man bli seriös med bättre självdisciplin så ska man. Det kommer nog att ta ett tag att komma fram till strategin och mina tankar om de olika strategierna kommer nog att bli publicerade efterhand framöver. Jag har fått bevis på att det är nyttigt att skriva ner mina ideer, det har redan get resultat att omformulera min mission, vision, mål och strategi. De håller inte är otydliga och måste således ses över.

Har du fler typer av investeringsmodeller eller andra råd att komma med? Här är ett område jag verkligen behöver hjälp med så kommentarer är välkomna mer än vanligt. Det gäller inte bara investeringar, det gäller mitt liv. Mitt råd är dock klart, sätt dig ner och skriv ner dina tankar om dina investeringar håll dem inte bara i huvudet (gäller även andra områden). De blir mer konkreta då och du kan bearbeta dem på ett annat sätt. Det behöver inte vara i en blogg. Förhoppningsvis kommer det också att leda till att jag blir en bättre investerare.

Mabi Rent

Min blogg inriktar sig ju på små och medelstora svenska företag, så idag ska jag titta på ett riktigt litet företag, Mabi Rent. Företaget är ett hyrbilsföretag som erbjuder korttidsuthyrning av personbilar, lätta lastbilar, minibussar och ett antal "specialbilar" i Sverige och Tyskland. Man har även bilförsäljning av Kia, Peugeot och Opel (samägt med Opel Sverige) inom bolaget. I och med att det är ett litet företag (totalt börsvärde om 28.5 miljoner kronor) är det svårt att få tag i information och även deras rapporter är knapphändiga. 

Mabi Rent börsnoterades i Juni 2010 på Aktietorget till teckningskursen 6,00kr per aktie. Man sysslade då endast med hyrbilar på den Svenska marknaden. I december 2011 så köpte man in 85% av Expoautos EA AB som säljer och ger service till Opel. Under 2012 köpt man Autoexpo i Nacka AB som säljer och ger service till Kia och Peugeot. Under 2012 etablerade man också (genom förvärv) ett kontor för biluthyrning i Berlin, Tyskland. Dessa expansioner har satt sina spår i resultaträkningen där man har minskat vinsten från 4,094 under 2010 till 1,978 miljoner under 2012, samtidigt har omsättningen ökat från 120,168 miljoner 2010 till 235,263 miljoner 2012. Vinstmarginalen räknat på resultatet efter skatt per omsättning har alltså minskat från 3.39% till 0.84%. Under 2012 var dock strategin att öka marknadsandelen framför lönsamhet.

Inköpen av Expoautos och Autoexpo (vilka jag förstår var ägda av samma personer som är huvudägare till Mabi) köptes in för att lägga till lönsamma företag till gruppen. Enligt Mabi har man funnit att det synergieffekter främst inom inköp men även inom service och försäljning. Själv tycker jag att man får en bättre marknad för försäljning av sina hyrbilar när de är dags att utrangera från hyrbils delen och hitta en stark synergieffekt där. 

Med 93 uthyrningsställen i Sverige börjar man känna att man nått den etablering som man vill ha i Sverige och har därför också börjat titta på andra marknader. Valet som första land att etablera sig utanför Sverige har fallit på Tyskland och då speciellt på Berlin. Det kan vara en vettig lansering då Tyskland fortfarande är Sveriges viktigaste handelspartner med tanke på företagskunder. Det är också en stor marknad i sig självt. Enligt den senast intervjun med André Schleemann på Introduce går etableringen bättre än förväntat. Det kommer sannolikt att ta mer av Mabi Rent's resurser att utöka sin verksamhet i Tyskland då man vill ha flera kontor för att få synergier mellan uthyrningskontoren.

Mabi är en risk fylld placering på många plan. Dels är man mer riskbenägna än många företag vilket kan ses från följande kommentar från André angående etableringen i Tysklad "Berlin är huvudstaden och växer mest av alla tyska städer just nu och motsvarar en tredjedel av hela Sveriges kundunderlag.  Några synergier ser vi inte just nu utan det får växa fram vartefter". Samma tendens kommer fram vid expanderingen till bilförsäljning "Även om det finns vissa synergier mellan Mabi hyrbilar och Autoexpo i Nacka så genomför vi detta förvärv främst för att det är en bra investering i en sund verksamhet till ett bra pris inom en närliggande verksamhetsgren till hyrbilsverksamheten", säger Svante Carlsson, styrelseordförande i Mabi Rent". Man expanderar kraftigt till nya områden och marknader utan en klar strategi. Dels så är avsaknaden av en strategi en risk men mer så själva den snabba expansionen, det finns en risk att man förlorar fokus på kärnverksamheten och lägger ner för mycket energi på att expandera. Förhoppningsvis så kommer man inte att expandera under 2013 (annat än för hyrbilsmarknaden i Sverige och Tyskland) utan att arbeta med att konsolidera verksamheten. Frågan är dock om man har den styrkan att låta bli, enligt ovan så verkar deras VD vara riskbenägen och därför svårt att hålla tillbaka. Det finns även en risk att man tar sig vatten över huvudet vad gäller Tyskland och att man går vilse i en för stor marknad för den lilla utländska aktör man ändå är. Man ger ingen riktning för 2013 i 2012 årsredovisning. Vidare så har Mabi Rent som ett litet bolag på Aktietorget en mycket låg omsättningslikviditet, dvs. det kan vara mycket svårt att sälja aktien till ett bra pris, speciellt om man handlar med något större poster.

Tittar man på de "reward" sida så tycker jag att priset är mycket pressat just nu. 2011, innan man expanderade till bilhandel och Tyskland så gjorde man en vinst på 75 öre per aktie. Det ger ett P/E tal på 6 med dagens aktiekurs på 4,50 kronor per aktie. Etableringen i Tyskland går bättre än plan så där bör man också kunna visa upp vinst inom en snar framtid. Därför borde en vinst kunna nå en bra bit över 75 öre per aktie. Man har synnergier mellan de olika delarna som man antagligen ännu inte har hunnit arbeta in i företaget vilket också har potential att öka vinsten.

Jag ger ingen scenario för 2013 då det finns för lite information till det och expansionerna inte särredovisas i den offentliga redovisningen. Q1 brukar vara det sämsta kvartalet så jag räknar inte med mycket bättre än ett 0 resultat för perioden. Rapporten kommer på tisdag (21 Maj).  Jag tycker att marknaden värderar in  mycket risk/reward i dagsen pris. Man har expanderat in på nya marknader som bör kunna bidraga till en ökad vinst för företaget. Vågar man använda 2013 till konsolidering av verksamheten och arbeta in synergieffekterna så finns det möjlighet till ökad vinst och en klart högre aktikurs. Jag skulle dock villja se en mer fokuserad strategi och uttänkt expansion framöver där man tar fram (och publiceerar) mål för verksamheten. 

Mitt råd är dock att sälja aktien visst kan man göra en vinst som är bättre än tidigare men det är inte resultatet av en genomtänkt strategi och plannering. Risken är därför för stor.

Vad har jag missat? Kommentera gärna.

Edit: Rådet är reviderat från ett initalt råd att köpa aktien, se mitt följande inlägg.

Doro Q1 2013

I dag var det roligt att vara "stor" ägare i Doro (över 50% av min portfölj är ju investerad där). Börsuppgången slutade på 13.59% eller 3.90 kronor per aktie. Den var som högst uppe på 33.50 kronor per aktie, dvs 0.90 kronor per aktie högre. 

I mitt förra inlägg om Doro skrev jag "Den starka kassan tycker jag också motiverar en högre kurs speciellt då det finns möjlighet till köp av kompletterande områden. Att ha en stark kassa som inte används är inte effektivt kapitalutnyttjande av ett företag. Idag får man ett par procents ränta på dem när de kan arbeta inom verksamheten för en klart högre avkastning." Det är mycket det man har gjort nu och därför som kursen har stigit. Men tittar man lite närmare och använder de siffror som Doro anger i Q1 rapporten så finns det mycket potential kvar i aktien. Kursen är mer en följd av köpet en av den starka rapport som man faktiskt kommer med.

Fortfarande så vet jag inte så mycket om köpet men IVS gjorde förra året ett resultat EBIT om 3.6 miljoner Euro vilket motsvarar 30.6 miljoner kronor vid en kurs på 8.50 kronor per Euro. Lägger vi in det resultatet beräknat på 9 månader (dvs 3/4 av resultatet), då företaget kommer att konsolideras från andra kvartalet 2013, skulle det i sådana fall ge en vinst på 66.8 miljoner kronor för 2013 eller 3.45 kronor per aktie (3.21 om man räknar med utspädning om 1.5 miljoner aktier som kan bli del av köpeskillingen). Nu har nog IVS högre räntekostnader än Doro så resultatet kan bli lite lägre. Dock räknar jag fortfarande med den föräljning Q2 - Q4 som jag använde i min förra analys (Försäljningen för Q1 var 12% högre än jag hade räknat med så det är ganska försiktiga siffror). Trotts den stora ökningen på aktien så räknas Doro fortfarande inte som ett tillväxtbolag utan med ett prognostiserat P/E tal kring 10 (9.8 med utspädning och 10.6 utan). Kan köpet av IVS öka försäljningen i den tysktalande regionen och östeuropa  och ge andra synergieffekter som man skriver om så kan vinsten att öka ytterligare.

Ett orosmoln är dock själva köpet av IVS och vad det säger om strategin. Är verkligen en återförsäljare det bästa sättet att använda sin kassa. Att det är en Tysk återfösäljare är positivt då det är en stor marknad Doro har problem i och med köpet kommer man att kunna få ut sina produkter bättre där och andra områden där IVS finns. Men är det inte telecare som är det stora tillväxt området och borde inte köpet ha kommit där? Det känns som en lite mer passiv investering. Ett annat orosmoln är att man skjuter upp särredovisningen av Care tyder också på att området går sämre än beräknat. Visserligen finns det utrymme för mer lån till nyförvärv då man nog inte behöver låna mer än 50 miljoner (av de 150 som IVS kostar) för köpet och Doro's belåning var nära 0 innan.

Jag kommer att sitta kvar med mina aktier ett tag till då jag fortfarande är mycket positiv till företaget. Det optionsprogram man startade för de anställda med rätt att teckna ny aktier för 35.30 kronor till den 30 Juni 2014 ser nu mycket attraktiv ut. 

Swedol 2013

Jag var förbi bloggen Finanstankar och såg att han hade köpt Swedol, ett bolag som jag har analyserat tidigare. Jag bestämde mig därför att titta på Swedol igen för att se om jag ska köpa Swedol då kursen har sjunkit kraftigt sedan min senaste analys (som var behåll). Värdebyrån och AnotherValueInvestor har också nyligen kommit ut med analyser på Swedol.

Tittar man på försäljningen så verkar den sjunka Y-on-Y. Swedol har varierande försäljning under de olika kvartalen där Q4 och Q2 traditionellt är starkare än Q1 och Q3 så det är bäst att jämföra Y-on-Y. Under Q1 2012 sålde man för 331.4 miljoner medan man bara kommer upp i  ca. 295 miljoner under Q1. Det är ca. 90% av förra årets försäljning under Q1. Den dåliga försäljningen i mars hör nog samman med det dåliga vädret under månaden. Men tittar man på försäljning per butik per månad så har den sjunkit från 2.75 i mars 2012 till 2.07 i mars 2013. Försäljningen per butik har sjunkit 9 av de 12 senaste månaderna med i genomsnitt 14% under perioden. Dock skriver Värdebyrån att "det tar i regel  5-7 år tills en butik blivit ”mogen” och kan prestera till dess fulla potential" vilket jag inte har tagit i beaktning. En del minskningen beror nog på att det tar ett tag för nya butiker att komma upp i samma försäljning som etablerade. Det finns nog även en viss "updämd" efterfrågan efter det svaga mars men jag tror ändå att försäljningen kommer att fortsätta att sjunka året ut för att ta fart igen nästa år när prognosmakarna tror att ekonomin tar fart igen då det inte bara är försäljningen per butik som sjunker utan även den totala försäljningen.

	Försäljning	Butiker	Försäljning per butik	Försäljning Y-on-Y	Y-on-Y per butik
Mars	95.2	46	2.07	-16.42%	-23.69%
Februari	95.8	46	2.08	-16.91%	-24.14%
Januari	102.9	46	2.24	-7.30%	-19.39%
December	111.3	46	2.42	6.00%	-7.83%
November	123.2	46	2.68	0.16%	-12.90%
Oktober	153.6	45	3.41	28.43%	8.45%
September	105.8	45	2.35	-23.67%	-37.24%
Augusti	100.6	43	2.34	-8.30%	-23.22%
Juli	87	43	2.02	-15.37%	-29.15%
Juni	108.4	43	2.52	30.60%	6.30%
Maj	131.2	42	3.12	40.32%	16.93%
April	113.9	42	2.71	-6.64%	-22.20%

Eftersom man har fortsatt att expandera med lägre resultat där kassaflödet inte räcker för att täcka expansionskostnaderna så har man tvingats öka sina lån. Fram till Q1 2012 har man haft 0kr i långfristiga räntebärande skulder. Vilket har ökat till 121 miljoner vid slutet av 2012. Detta är på inget sätt någon hög skuldsättning. Dock kommer det nog inga nya butiks etableringar under 2013. Då jag tror att man är "obekväma" med att ha skulder kommer man nog att vilja betala tillbaka dem så snart som möjligt och vänta med nya investeringar till kassaflödet är starkt nog och så man kan minska lånen och investera på samma gång. Med fortsatt vinst, minskatt varulager och kundfordringar borde man kunna fortsätta med nyetableringar under andra halvåret av 2014, men då i mindre takt än man gjort de senaste åren. Detta gör att man inte kan räkna Swedol som ett tillväxtbolag längre och man måste nog räkna med ett lägre P/E tal. 

Jag tror även att man kommer att behålla dagens utdelningsnivå (i kronor) då man antagligen vill hålla så låg nivå som möjligt för att ackumulera kapital till att betala av lånen och avsätta till expansion. Räkna därför inte med någon hög direktavkastning. Den procentuellt höga utdelningen för 2012 var nog mer för att blidka ägarna och inte sänka utdelningen för mycket, man hade nog gärna bibehållit nivån om 30% av resultatet.

För 2013 räknar jag med en vinst kring 1.13 kronor/aktie (utdelning 35 öre per aktie). Detta är en ökning från 2012 då man förmodligen kommer att förbättra sina marginaler då man inte expanderar samt att man kommer att se över sina kostnader (mycket är dock personal kostnader där det är svårt att spara med bibehållen servicenivå). 

(MKR)			2013
			Q1	Q2	Q3	Q4	Year
Intäkter			293.9	335.8	264.0	349.4	1,243.1
Kostnad för sålda varor			-182.2	-204.9	-162.3	-209.6	-759.0
Brottoresultat			111.7	131.0	101.6	139.8	484.0
Övriga intäkter			7.0	7.0	7.0	1.0	22.0
Försäljningskostnader			-82.3	-92.4	-71.3	-92.6	-338.5
Administrationskostnader			-9.0	-11.0	-10.0	-10.0	-40.0
Övriga kostnader			-4.0	-4.0	-4.0	-4.0	-16.0
Rörelseresultat			23.4	30.6	23.4	34.2	111.5
Finansnetto			-2.0	-2.0	-2.0	-2.0	-8.0
Resultat före skatt			21.4	28.6	21.4	32.2	103.5
Skatt			-6.4	-8.6	-6.4	-9.6	-31.1
Periodens resultat			15.0	20.0	14.9	22.5	72.5
Bruttomarginal			38.00%	39.00%	38.50%	40.00%	38.94%
Försälnjingskostnader/försäljning			28.00%	27.50%	27.00%	26.50%	27.23%

Jag håller med Värdebyrån att Swedol verkar långsiktiga men man utstrålar också ansvar och försiktighet och gör i allmänhet ett mycket seriöst intryck. Det är egentligen ett ganska tråkigt bolag, men på ett positivt sätt. Den goda balansäkningen gör att man kan klara av en längre konjunktursvacka. Riskerna ligger dock i just en längre konjunktursvacka, överetablering, högt beroende av professionella kunder. Visst finns det många jordbruk (runt 70,000) och skogsbruk i Sverige (runt 200,00 skogsägare, vilket inte innebär lika många skogsbtuk) som är kunder hor Swedol men mycket av produktionsindustrin flyttar utomlands. Fast styrkan hos Swedol är just att man har en bred kundbas. Går en sämre finns det ju alltid andra områden som kan kompensera.

För att kommentera det AnotherValueInvestor nämner i sin blogg så tror jag inte att en marknad med 0-tillväxt är något positivet. Företagen expanderar sina butiker vilket höjer kostnaderna och sänker marginalerna. Detta kan leda till framtida priskrig.

Jag är lite mer skeptisk till bolag än när jag gjorde min första analys. Jag tror att vi kommer att se kursen sjunka en bit till och jag kommer inte att fundera på inköp innan man går under 16 kronor (Eventuellt kommer jag att göra ett mindre inköp om den går under 17 kronor). Kommer försäljningen igång igen och man kan bibehålla höga marginlaer samt börja växa lite smått igen så finns det möjlighet till en bra uppgång.

Min prognos för helåret ligger i linje med Remium men vi har skilda syn på hur man kommer dit. Jag tror att det sker med bättre marginaler, de med ökad försäljning. Försäljningsrapport för april kommer 15 maj och Q1 rapporten 22 maj. Båda kommer att bli intressanta att läsa.

Kommentera gärna saker som ni tycker jag har missat.