Februari Rapport 2015

Det blir inte många inlägg för närvarande men jag ska i all fall komma med månadens standard inlägg, månadsrapporten. Den kommer lite senare än vanligt och då några av mina aktier har gått ner en del under månadens första dagar väljer jag att redovisa portföljen som den är idag (4 Mars). Jag har lyckligtvis inte varit inblandad i Vardia affären som även om aktien har stuttsat tillbaka något idag har påverkat många bloggare negativt. Det är en risk man tar och jag är alltid orolig för något liknande när mina bolag redovisar. 

Över till portföljerna och som vanligt börjar vi med att redovisa den stabilatillväxtportföljen. Trotts tillbaka gången de senastte dagarna fortsätter portföljen att gå kanon; den är nu upp 7,1% (3,4%) sedan årsskiftet. Det är främst Protector som har varit dragloket och aktien är nu upp något smått fantastiska 55% sedan årsskiftet. Bonehur är den enda aktien som har backat undermånaden och är på minus 8,7%. Jag har sett att många andra bloggare var besvikna på utdelningen och sålde efter rapporten. Även om utdelning var lägre än vad jag hade räknat med (2,5 kroner per aktie jämfört med mitt tipps på 3,5 kronor per aktie) så tycker jag att det fortfarande är ett intressat bolag och ligger kvar. Likviditeten har sjunkit något till 4,6% (5,1). Med en stabilisering i dollarn så har mitt levnadsindex äntligen gått i rätt riktning och är nu "endast" 58,5 (57,7) vilket fortfarande är klart ner från start (65,88).

TeliaSonera +3,8% (+1,2%)
Bonehur -8,7% (+0,8%)
Fortum +10,9% (5,4%)
Protector Forsikring +55,1% (21,8%)
Handelsbanken +13,6% (7,1%)
Castellum +13,8% (6,6%)
Industrivärden +12,8% (8,4%)

Om vi går över till investeringsportföljen så har den också gått  som en raket och är nu upp 26,2% (13,2%) under årets första två månader. Transcom tyckte det var tråkigt att vara enda bolag som låg back så man kom med en stark rapport och gick upp ganska kraftigt. Doro var lite sämre än vad jag hade räknat med men det är ett mycket intressant bolag som jag inte har några planner på att sälja just nu. Däremot så funderar jag lite på att sälja en del av innehavet i Protector och ta hem en del av vinsten. Jag vet inte riktigt varöfr den har rusat så mycket och jag tror att om aktiemarknaden går ner kommer aktien att falla då det både blir låga räntor och låg avkastning på aktieportföljen med ett svagt resultat som följd. Ni får vet hur det gick nåsta månad. Det roliga är att portföljen nu har slagit i taket (http://aktieanalysen.blogspot.com/2014/08/jag-har-sett-att-vissa-andra-bloggare.html) och jag har mer kapital i portföljen än vad jag får ha. Vi får se hur jag reglerar det. Likviditeten har ökat till positiv 0,7% (-0,7%) och kommer nog att vara så över den närmaste tiden.

Transcom +13,3% (-8,55%)
Protector Forsikring +55,1% (+21,8%)
Eolus +11,0% (+7,2%)
Doro +18,8% (+11,6%)

Spekulatonsportföljen fortsätter att vara den svagaste även om den har kravlat sig upp på plus. Med min brist på tid och då Eolus inte har orkat över den nivå där jag vill sälja mitt innehav i portföljen har jag inte gjort några förändringar. Det har heller inte blivit några analyser eller nya case att investera i. SSAB gick riktigt bra ett tag men har sjunkit kraftigt de senaste dagarna. Porföljen är upp +4,0% (-0,4%) och likviditeten är i det närmaste oförrändrad 25,3 (26,4), skillnaden beror på att aktierna har gått upp. 

Eolus +11,0% (+7,2%)
SSAB -4,0% (-11,8%)

Vi slutat med att titta å den totala aktieportföljen som nu har gått upp 18,7% (8,5%). Likviditeten är upp till 3,6% (2,6%) efter utdelingar.

Januari Rapport 2015

Det har inte blivit så mycket bloggande som jag hade hoppats då jobb har tagit över mer och mer. Några nya analyser har det inte blivit men då de gamla fungerar bra så har det varit en bra månad i Januari.

Börjar vi som vanligt med den stabila tillväxtportföljen så har den ökat med 3,4% i värde under årets första månad, klart bättre start än förra året då portföljen växte 0,6%. Tittar vi på de enskilda innehaven så har det gått lite blandat. Klart bäst har Protector Forsikring gått med en ökning på 21,8%, men alla aktier har gått plus. Nu är det npg inte jag som är en god investerare då börsen har gått upp ganska kraftigt under månaden till följd av QE i Europa. Jag har gjort lite ommöbleringar i portföljen som inte har med aktier att göra så likviditeten har ökat till 5,1% (3,4%). Mitt levnadsindex fortsätter dock att vara en tråkig historia och har nu sjunkit till ATL 57,7 (60,6); det är fortfarande dollarn som spökar.

TeliaSonera +1,2%
Bonehur +0,8%
Fortum +5,4%
Protector Forsikring +21,8%
Handelsbanken +7,1%
Castellum +6,6%
Industrivärden +8,4%

Månadens bästa portfölj har varit min investeringsportfölj som har fått en rivstart på året med en uppgång på 13,2%. Nu ska man komma ihåg att den portfölen också började bra förra året med en uppgång på 6,3%. Alla mina tre stora bolag i portföljen har gått upp med mer än 10% och det ser fortsatt mycket ljust ut för dem. Eolus som är min nuvarande favorit aktie har gått upp med 7,2% efter avknoppandet av en utdelning om över 5%. Försäljningen av Google verken har hjälpt till om inte i lika stor utsträckning som jag trott (jag tycker dock att Eolus fortfarande är mycket undervärderat). Eolus har en mycket stabil ställning och en mycket intressant framtid framför sig. Även Doro har gått upp efter inköpet av Caretech och der har cirkulerat uppköpsrykten på Avanza. Jag hoppas att de inte är sanna då det kommer att bli svårt att hitta lika intressanta bolag till lika bra pris. Det enda lilla (portföljandel om 4%) sorgebarnet är Transcom. Jag har tappat lite koll på bolaget och borde nog se över om jag vill ha det kvar eller inte. Likviditeten i portföljen har efter aktieutdelningen i Eolus och min lön ökat till -0,7% (-3,8%). Nästa månad är vi kanske på plus igen om jag kan hålla mina fingrar i styr.

Transcom -8,55
Protector Forsikring +21,8%
Eolus +7,2% (+12,7 inklusive aktieutdelning)
Doro +11,6%

Den sämsta portföljen är min spekulativa portfölj. Uppgången i Eolus har inte motverkat nedgången i SSAB. Jag tycker dock att SSAB hadlas billigt så jag vill inte sälja dem. Det är ett bolag det kan svänga ganska snabbt för. Portfölen har gått back -0,4% under månaden, en klart sämre start än förra året då vi började starkt med en uppgång om 20,7%. Likviditeten har ökat något då jag även här fick en utdelning i Eolus Vind 26,4% (24,8%).

Eolus +7,2% (+12,7 inklusive aktieutdelning)
SSAB -11,8%

Till sist så tittar vi på den totala aktieportföljen som visar en uppgång om 8,5% för årets första månad. En klart trevlig inledning. Förra året började vi med en uppgång om 0,1%. Likviditeten ligger på 2,3% (-0,6%).


 
 

December Rapport

Då var det dags för årets sista månadsrapport. Jag kommer tillbaka med en årsredovisning i början på nästa år. Det blev en svagt negativ avslutning på året och jag lyckades inte slå index, eller gjorde jag det? Det beror lite på vad man titta på som index. Mer om det nedan.

Den stabila tillväxt portföljen har gått tillbaka något och slutade upp 7,8% (11,2%) för året. Med tanke på att den består till ungefär 43% av aktier och fonder så är det en helt OK uppgång. Inte helt oväntat "köpte" jag in mina Bonehur från den spekulativa portföljen samt ökade på med nya när den låg under 70 norska kronor per aktie. Den har därför gått plus i denna portfölj under året (men ett kraftigt minus i den spekulativa portföljen) men svagt ner på mitt GAV. Likviditeten sjönk därför och slutade på 3,4% (5,7%). Så nu finns det inte mycket köputrymme kvar här innan aktieutdelningarna kommer. Mitt levnadsindex har följt med dollarn och slutade för året på 60,6 (62,1) och en nedgång på 8,0% sedan jag startade med det.

Bättre gick det för min investeringsportfölj. Den slutade upp 13,8% för året (11,7%). Igen är det Doro som har givit mest bidrag med sitt inköp av Caretech, ett uppköp jag tycker är helt korrekt och som jag har väntat på i över ett år. Jag väntar på att få se balansräkningen för Caretech då jag tycker att det var lite i dyraste laget på den information jag sett hittills. Likviditeten fortsätter att vara negativ -3,8% (-5,2%). Den kommer dock att förbättras kraftigt under Januari med årets första utdelning (från Eolus Vind).

Då Bonehur "såldes" till den stabila tillväxt portföljen när aktien låg under 70 kronor per aktie gjorde jag en dålig spekulativ affär (förhoppningsvis en bättre långsiktig investering). Det fick även ett utslag på resultatet för året. Portföljen slutade upp 28,0% för året (39,9%). Dock har jag frigjort lite kapital att spekulera för under 2015. Likviditeten slutade på 24,8% (-5,5%).

Den totala aktieportföljen slutade upp 11,0% (13,1%) med en likviditet på -0,6% (1,1%). Så var detta bättre än index? Tittar vi på Di.se så gick börsen upp 11,9% i år. Tittar vi på OMXS30 så började det på 1,332.95 och slutade på 1,464.55 vilket är en uppgång på 9,9%. Så enligt DI så gjorde jag inte det men tittar man på det index som DI använder för sina beräkningar gjorde jag det. Jag förstår inte varför...?

God Jul och Gott Nytt År till alla läsare.

Reproducing the asset - part 1

Min syn på bolagsvärdering har alltid varit att det gäller att förstå ett bolag, att använda sig av siffrorna i rapporterna för att bättre förstå själva bolaget. Siffrorna i sig självt har inte lika stort värde. Att säga att ett bolag med P/E 10 är bättre än ett bolag med P/E 15 går inte om man inte förstår vad det är man tittar på. Jag tror att jag efter att ha läst boken "Value Investing - From Graham to Buffett and Beyond" av Greenwald med flera har kommit fram till min model för att analysera bolag, eller rättare sagt en början till hur jag vill göra då jag förmodligen kommer att göra många förändringar när jag väl använder den. Det är dock en ganska tidskrävande model.

Som värdeinvesterare gäller det att hitta bolag som har ett värde som överstiger det pris man får betala för bolaget. Greenwald tar upp olika sätt att värdera ett bolag från ett värdeinvesterarsynsätt. Det första är att titta på tillgångarnas värde för bolaget. Det finns olika sett att titta på bolagsvärden, ett är att titta på är bolagets omsättningstillgångar minus de totala skulderna. Tittar vi på Doro's årsredovisning för 2013 så skulle det se ut så här,

Omsättningstillgångar 521,1mkr
Totala skulder -461.9mkr
Tillgångarnas värde 59.2mkr

Skulle detta värda vara lägre än bolagets marknadsvärde är det ett så kallad net-net (för mer om net-net's see Värdebyrån som har skrivit mer om det. Då Doro's marknadsvärde när jag skriver det här ligget kring 573.3 mkr klassas det inte som ett net-net. Då det inte finns så många net-net så får man titta närmare på balansräkningen för att försöka hitta värde bolag som är undervärderade av marknaden.

En metod är att titta på vad det skulle kosta en konkurrent att sätta upp ett likadant bolag som Doro. Skulle det kosta mer än företaget är värderat på börsen finns det ingen anledning att sätta upp ett eget bolag utan att köpa aktien. Är det tvärtom att företaget är högre värderat på börsen än vad det kostar att sätta upp bolaget måste man titta närmare på varför (här kommer konceptet "Moat" in i bilden). Finns det ingen anledning så kommer det att startas nya bolag som kommer att ta del av marknaden.

Innan vi gör det måste vi titta på den industri som företaget verkar inom. Är det en industri som håller på att försvinna måste man titta på företagets tillgångar som om de skulle säljas. Har företaget tillgångar som är specifika för industrin så kommer det att ha ett mycket lågt värde jämfört med anskaffningsvärde och i många fall även det bokförda värdet. Är det däremot ett företag in en industri som kommer att finnas kvar har tillgångarna ett värde som varierar mellan det bokförda värdet och anskaffningsvärdet.

Jag kommer att fortsätta titta närmare på Doro's balansräkning som ett exempel med antagandet att bolaget kommer att fortsätta producera mobiltelefoner och att det är en industri som kommer att fortsätta existera för att se om det finns några dolda värden. Detta kan göras genom att se vad det skulle kosta en konkurrent att sätta upp ett liknande bolag. Det kräver som sagt var lite mer grävande i noterna till balansräkningen.

Omsättningstillgångar

Likvida medel

För att börja med det enklaste börjar vi att titta på omsättningstillgångarna. Så jag börjar nedifrån i balansräkningen och kommer att gå uppåt. Det allra enklaste är kassan som kommar att ha samma värde för ett nytt bolag som det har från Doro. Bolag behöver en kassa för att klara av att betala räkningar innan intäkterna kommer. Har man mer kassa än man behöver minskar man sina lån. Så det bör vara korrekt värdering. Jag skriver först värdet vad det skulle kosta en ny aktör (enligt mig) sedan det (bokförda värdet) inom parteneser.

Likvida medel 123.9 (123.9)

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Nästa post på Doro's balansräkning är förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Det är kostnader som man redan har betalat men inte bokfört som kostnader ännu (varor eller tjänster), hyra är ett vanligt exempel. Dessa borde också ligga nära det verkliga värdet men det kan alltid vara lönt att titta närmare på. För Doro så är det en liten post som består av förutbetlada hyror och övriga förutbetalda kostnader. Jag tycker därför att det bokförda värdet är lämpligt.

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3.7 (3.7)

Fordringar

Fordringar är till viss del motsattsen till förutbetalda kostnader, man har utfört en tjänst eller sålt en vara utan att erhållit betalningen för den.

"Kundfordringar skall enligt IFRS värderas till upplupet anskaffningsvärde (diskonterat nuvärde) enligt effektivräntemetoden. Upplupet anskaffningsvärde approximeras med det nominella värde som en redovisningsenhet väntas erhålla från en kund eftersom kreditiden är väldigt kort.

Kundfordringar i utländsk valuta skall initialt omräknas enligt växelkursen per det datum då kundfakturan skapas. Kundfordringar får omräknas till balansdagens växelkurs vid bokslut och den orealiserade valutakursdifferensen får redovisas i resultaträkningen som rörelseintäkt, rörelsekostnad eller finansiell post.
Konstaterade valutakursvinster respektive valutakursförluster avseende en kundfordran skall bokföras i resultaträkningen vid den tidpunkt då kunden har betalat kundfakturan.

 En kundfordran får inte tas upp till ett högre värde än vad som beräknas inflyta och en redovisningsenhet som misstänker att en kundfordran helt eller delvis inte kommer att regleras skall skriva ned denna kundfordran till det belopp som beräknas inflyta."

Bokforingstips.se

Det finns en kredit och mortpartsrisk vad gäller fordringar då kunden inte alltid kan betala. I tider med finansiel oro går en del bolag i konkurrs och kommer inte att betala sina räkningar. Det belopp som är angivet i balansräkningen kan då behövas justeras det kan också förekomma kraftiga växelkursförändringar som ger ett annat värde på fordringar i utlänsk valuta. Ett nytt företag kommer dessutom förmodligen att få större förluster på sina fodringar då man inte har samma etableade kotakter och kundnätverk som ett etablerat bolag. Tittar vi i Doro's redovisning så ser vi att det finns olika fordringar, kundfodringar, övriga fordringar och aktuella skattefordringar. Endast kundfordringar finns beskrivna i en not och är den största fordringen. I noten till kundfordringar kan vi läsa

"Doro har under de senaste åren haft mycket små kreditförluster (under 0,5 procent av omsättningen) genom att den huvudsakliga kundgruppen är större företag med en regelbunden handel."

Vi kan antaga att det skulle vara liknande för ett nytt bolag och vi kan därför ta upp kundfordringar till ett värde inkluderat kreditförluster. Det kan tyckas konstigt att inkludera kreditförluster i tillgångarna. Stora kreditförluster skulle ge ett högre tillgångsvärde. Så länge kreditförlusterna är små och del av normal verksamhet så är det korrekt då det är normalt i de flesta verksamheter och något ett nytt bolag också måste ha kapital för. Skulle kreditförlusterna vara onormalt höga bör vi dock se över dem då det kan bero på att det företag vi analyserar inte har processer för att miminmera kreditförluster. Dessa skulle i så fall inte återföras då det är ett ineffektivt företag. Vad gäller de andra fordringarna så är skattfordran något som är ganska säker att få tillbaka så den tas upp till bokfört värde. Vi saknar information om övriga fordringar och väljer därför att ta upp även dem till bokfört värde.

Kundfordringar 248.6 (243.5)

Övriga fordringar 17.4 (17.4)

Aktuella skattefordringar 1.0 (1.0)

Förskott till leverantörer

Nästa post vi kommer till är förskott till leverantörer. Här är det Doro's kreditvärdighet som står på spel. Då vi redan antagit att vi kommer att fortsätta att producera varor och tjänster tar vi upp det till bokfört värde. Skulle förskott vara ett signifikant belopp kan vi undersöka om det skulle behöva justeras då vi som etablerad kund skulle kunna få bättre vilkor än ett nytt bolag.

Förskott till leverantörer 1.3 (1.3)

Varulager

Den sista posten bland omsättningstillgångar är varulager. Detta är den post bland omsättningstillgångarna som är svårast att värdera. Det kan vara värt att titta på lagrets omsättningshastighet (hur snabbt varulagret omsätts, varor säljs och det tillverkas/köps nya). Om det är en snabb omsättning så är det verkliga värdet mer likt det bokförda värdet än om vi har en långsam omsättningshastighet (Det kan finnas varor som inte går att sälja). Omsättningshastighet räknas ut som kostnad för sålda varor (KSV)/((Ingående varulager+utgående varulager)/2). För Doro är varulagrets omsättningshastighet 5.96 eller lagret omsätts på ungeför 2 månader. Lagert är justerat för nedskrivningar av vad jag förmoda är telefoner som prissänkts under tiden. Nedskrivningar är inget ett nytt bolag skulle behöva göra då de inte har gamla produkter, jag ser därför ingen anledning att justera varulagret från det bokförda värdet.

Varulager 130.3 (130.3)

 

Anläggningstillgångar

Uppskjutna skattefordringar

Den första anläggningstillgången vi tittar på är uppskjutna skattefordringar

"En uppskjuten skattefordran är en tillfällig fordran avseende inkomstskatt som uppstår på grund av att en redovisningsenhet har redovisat en skattemässig förlust eller på grund av att en tillgång har ett redovisningsmässigt värde som understiger det skattemässiga värdet"

Tittar vi närmare på den not i Doro's årsrapport som behandlar uppskjutna skattefordringar ser vi att de i stor del gäller avsättningar. Detta är för mig en post som är svår att förstå. Men om jag förstår det hela rätt så har man gjort avsättningar som belastar resultaträkningen negativt tidigare och minskar det redovisade reultatet ett tidigare år. Dessa avsättningar minskar resultatet och därmed den skatt man redovisar det året. Man betalar däremot skatten det tidigare året och har därmed en skattefodran på staten när man väl använder avsättningarna.

Detta är dock en redovisningstecknisk post och det troliga är att det bokförda värdet är lika med det verkliga värdet.

Uppskjuten skattefodran 20.7 (20.7)

Depositoner

Doro har inte mycket i depositoner och jag kommer därför sätta bokfört värde till erkligt värde. Skulle man ha mycket depositioner som anläggningstillgångar kan man nuvärdesberäkna dem

Depositioner 0.5 (0.5)

Immatriella tillgångar

Till skillnad från boken kommer jag att hoppa över nästa fyra poster i balansräkningen som består av Kundregister och distributionsavtal, goodwill, varumärken och balanserade utgifter för utvecklingsarbete då de är immatriella tillgångar och ge dem ett värde X.

Immatriella tillgångar X (199.6)

Inventarier och verktyg

Den sista posten utgör inventarier och verktyg. Dessa tass upp i balansräkningen efter avskrivningar. Då vi har gjort ett antagande att detta är en industri som kommer att fortsätta så behöver ett företag som etablerar sig betala anskaffningsvärdet för tillgångarna. Eftersom vi förnärvarande inte har mycket inflation kommer jag att använda det redovisade anskaffningsvärdet. I annat fall skulle vi kunna öka anskaffningsvärdet med inflatioen, speciellt om vi har långa avskrivningsperioder. Anskaffningsvärdet finns i en not till inventarier och verktyg.

Inventarier och verktyg 29.1 (7.0)

Vi kan nu titta på tillgångssidan av Doro och se vad det skulle kosta en konkurrent att starta ett liknande bolag. Jag redovisar det bokförda värdet inom parentes.

Omsättningstillgångar
Likvida medel 123.9 (123.9)
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3.7 (3.7)
Kundfordringar 248.6 (243.5)
Övriga fordringar 17.4 (17.4)
Aktuella skattefordringar 1.0 (1.0)
Förskott till leverantörer 1.3 (1.3)
Varulager 130.3 (130.3)

Anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefodran 20.7 (20.7)
Depositioner 0.5 (0.5)
Immatriella tillgångar X (199.6)
Inventarier och verktyg 29.1 (7)

Som vi ser är det inte stora skillnader mellan det verkliga värdet (enligt mig) och det bokförda värdet. Det kan därför tyckas att det är en onödig och tidskrävande övning. Jag tycker inte det 1) Doro är ett relativt nytt företag som arbetar inom en branch med stor utvecklingshastighet och hat därför begränsat med gömda tillgångar. 2) Jag har tvingats att titta närmare på alla postern för att bättre förstå vad jag tittar på och har förhoppningsvis lärt mig lite mer om företaget. 

Summa tillgångar 576.5 + X  (748.9 vilket kommer av (521.1 + 227.8))

Skulder

När det gäller skulder och eget kapital så finns det vissa poster som kommer naturligt i och med att man driver företaget. Poster så som leverantörsskulder och skatteskulder. Dessa skulder är inget ett nytt företag behöver skaff kapital för så vi bör se över dem och räkna bort dem från våra tillgångar enligt ovan

Avsättning för pensioner

Doro har satt av medel för pensioner till ledande befattningshavare som skulle kunna nuvärdesbeäknas men då summan är liten väljer jag att inte göra det utan använder det bokförda värdet.Ett nytt bolag skulle även de behöva avsätta medel för ledande befattningshavare för att få kompetent personal (skulle de vara mer kompetenta skulle Doro annars kunna locka över dem till sig)

Avsättning för pensioner 1.7 (1.7)

Leverantörsskulder

Man har även skulder till sina egna leverantörer. Då man har haft samma leverantörer under en längre tid borde man ha viss rabatt som en ny aktör inte har. Jag kommer därför att dra ifrån 10% från leverantörsskulderna för att komma fram till värdet ett nytt bolag skulle behöva dra av.

Leverantörsskulder 148.9 (165.4)

Aktuella skatteskulder

Det finns inte mycket information om de aktuella skatteskulderna men då de är aktuella borde de betalas inom ett år och därför tas upp till bokfört värde.

Aktuella skatteskulder 8.0 (8.0)

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Den sista posten är upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. I Doro's fall är alla poster upplupna kostnader. Det finns inte mycket information om dem så jag väljer även här att ta upp det bokförda värdet.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 83.6 (83.6)

Avsättning för pensioner 1.7 (1.7)
Leverantörsskulder 148.9 (165.4)
Aktuella skatteskulder 8.0 (8.0)
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 83.6 (83.6)

Summa skulder* 242.2 (258.7)

*Endast de som uppkommer genom att man driver företaget

 Nettovärdet på Doro är således 576,5 + X -242,2 (490,2) eller,

333,8 + X

Skulle de immatriella tillgångarna vara korrekt bokförda (199.6) skulle netto värdet på Doro vara 533,4 mkr vilket kan jämföras med marknadsvärdet om 573.3 (i skrivande stund)

Låt oss titta närmare på de immatriella tillgångarna och se om de är korrekt bokförda. Här gäller det att titta på de immatriella tillgångarna som finns bokföra och de som inte finns bokförda. Återigen, låt oss börja med de som finns och är lättast att förstå.

Immatriella tillgångar

Balanserade utgifter för utvecklingsarbete

Vi börjar med balanserade utgifter för utvecklingsarbete. I balansräkningen är de bokförda enligt restvärde efter avskrivningar. Ett nytt bolag måste börja från början och lägga ut den totala summan på utecklingsarbetet. Jag väljer att ge dem värde enligt utgående ackumulerat anskaffningsvärde. Att man redan finns är därmed en liten "moat".

Balanserade utgifter för utvecklingsarbete 76.0 (46.2)

Varumärken

Nästa post är varumärken. Hör kommer vi att få göra en hel del antaganden då det inte finns mycket information tillgänglig.

"Under 2007 förvärvade moderbolaget de interna varumärkena Doro och
Audioline från Doro Finans AB. Dessa varumärken är helt avskrivna enligt
plan. Förvärvet av varumärkena har skett internt och är elimineras därmed
på koncernnivå. Under 2011 förvärvades bolagen Birdy och Prylos och varumärken
hänförliga till dessa identifierades."

De varumärken man har är upptagna till 0.5mkr. Detta är det bokförda värdet på att kunder känner igen Doro's varumärke och kommer tillbaka och handlar igen och/eller rekommenderar Doro till vänner och bekanta. Vad jag förstår har Birdy en viss försäljning utanför Doro medans Prylos är numer en rent intern del av Doro. Jag tror heller inte att det är varumärken som Doro underhåller, jag gör därför bedömningen att dessa varumärken inte har något värde.

Däremot tror jag att Doro är ett varumärke med ett högre värde. Frågan är hur mycket det är värt. Hade Doro redovisat kostnader för marknadsföring separat hade man kunnat använda dem till att ge en fingervisning. En viss vägledning kan man få genom att gå tillbaka till årsredovisning för 2008 och se vad varumärket köptes för. Jag hittar inte 2008 års årsredovisning men väl 2010. Där kan man läsa att Doro och Audoline köptes för 35.8 miljoner kronor. Då de har köpts internt vet jag inte om det är ett marknadsvärde eller inte, med det ger oss en vägledning.

Marknadsföring borde vara en del av övriga externa kostnader och öka när de externa kostnaderna öka. Det tidigast övriga kostnader kommer från 2009 (då jag inte har tillgång till årsredovisning innan 2010). De övriga externa kostanderna var var då 82,6 miljoner kronor. 2013 hade de stigit till 229.1 eller med 2.8 gånger. Ett marknadsvärde på ett varumärke borde öka med tiden då det byggs på genom att man känner igen det mer och mer. Om marknadsföringen är en knostant procentsatts av de övriga externa kostnaderna borde det därför inte vara fel att beräkna varumärket till 3 gånger det värde det köptes för 2007 (då var nog också de övriga externa kostnaderna lägre än 2009). Ett beräknat marknadsvärde på Doro borde därför vara kring 107.4 miljoner kronor.

Varumärken 107.4 (0.5)

Kundregister och distributionsavtal

Även för kundregister och distributionsavtal är informationen knapphändig. Kundregister och distributionsavtal är något som tar tid att skaffa. Det borde finnas en del dolda värden. Den största delen kommer via inköp så jag värderar den till det utgående ackumulerade anskaffningsvärdet enligt den not som behandlar posten.

Kundregister och distributionsavtal 21.2 (15.7)

Nu är det bara en post kvar, goodwill. Jag kommer dock att ta upp goodwill i en egen post då det krävs lite utläggning och resonemang. Jag måste påpeka att detta inte följer boken utan är min egen tvist på värderingsmetoden. Vi kan dock redan här titta på hur mycket marknaden värderar Doro's goodwill.

Balanserade utgifter för utvecklingsarbete 76.0 (46.2)
Varumärken 107.4 (0.5)
Kundregister och distributionsavtal 21.2 (15.7)

Totalt immatriella anläggningstillgångar (minus goodwill) 204.6 (62.4)

Genom att sätta in detta enilgt ovan får vi att nettovärdet på Doro är 538,4 + Goodwill.

Igen, skulle Goodwill vara korrekt värderat skulle Doro vara värt 680,6 mkr (573,3 mkr) eller 30.5kr/aktie i 2013 års redovisning.

Nästa steg blir att titta närmare på Goodwill.

Jag vill påpeka att jag inte har skrivit nästa del ännu, det kan ta ett tag med Jul och Nyår i antågande.

Jag skulle dock gärna vilja ha komentarer på vad jag skrivit så långt, är jag helt ute och cyclar eller finns det en poäng i resonemanget? Det är första gången jag provar så det finns säkerligen en del felaktigheter vilket jag även är tacksam för om de påpekas.

November Rapport

Efter ännu en månad så är det dags igen att presentera hur det går med mina aktier. Månaden har gått riktigt bra och det har blivit lite inköp som redovias nedan. Desssutom har jag blivit äldre och visare då November är en födelsedagsmånad. Jag tackar marknaden för födelsedagspresenten :)

Om vi börjar med den stabila tillväxtportföljen så har den rusat och är nu upp 11,2% (5.9%) sedan årsskiftet. Den är inte varje månad man kan redovisa en uppgång på över 5%. Det är ingen speciel aktie eller tillgång som har stigit utan det är en bred uppgång med både fonder, aktier och till midre del de räntebärande produkterna. Klarar jag en uppgång på över 10% för året så är jag nöjd. Likviditeten har sjunkit till 5.7% (6.0%) av portföljen till följd av uppgången. Mitt levnadsindex har för första gången stigit något till 62.1 och är nu "bara" ner 5.7% (5.8%)

Med uppgången som har varit så har även investeringsportföljen stigit kaftigt, främst tack vare Doro's återkomst. Portföljen är nu upp 11,7% (3,4%). Investeringsportföljen består bara av aktier samt av aktier i mindre bolag. Det märks tydligt hur mucket mer volatil portföljen är jämfört med tillväxtportföljen. Från att ha varit på minus för bara två månader sedan ligger den nu högre än tillväxtportföljen. Jag tog även ett belut om att öka i Eolus Vind. Jag har velat koma upp i den nivå jag har nu. När man redovisar försäljniningen av Google verken (om affären blir av) så tror jag att kursen kommer upp över 35 kronor (över 20%).  Tyvärr har det fått en ordentlig påverkan på likviditeten och den är nu negativ -5.2% (1.9%). Nu har jag dock det antal aktier jag vill ha av de bolagen dom ingår i portföljen men det blir inga mer inköp förrän nästa år och det blir i ett nytt bolag.

Den spekulativa portföljen har varit månadens sorgebarn. Den är fortfarande kraftigt upp sedan årsskiftet 39.9% (44.2%) men har gått ner en hel del under månaden. Jag har gjort två inköp till portföljen. Dels så köpta jag in Eolus till portföljen just på grund av den förväntade försäljningen som frigör mycket av Eolus vinkraftverkslager. Dessa aktier kommer att säljas om det händer. Det andra bolaget hör inte riktigt hemma i den här portföljen, Bonehur. Men jag beslutatde ända att ta in den här (för tillfället?).  Tajmingen var lite bättre än SSAB men aktien har sjunkit en hel del sedan inköp då även den norska kronan har sjunkit i värds. Jag tycker dock att det är till ett bra pris. Skulle aktieudelningen halveras är direktavkastningen över 4%. Likviditeten är efter dessa båda inköp även i denna portfölj negativ -5,5% (60,0%).

Tittar vi tillslut på den totala aktieportföljen så är den nu upp 13,1% (8,8%) sedan årsskiftet. Likviditeten är 1.1% (8,9%). Det är en bit bättre än OMX30 som är upp 9,6% för året. Det kan dock komma en kraftig reaktion i nästa vecka om det blir regeringskris.

Hoppas att ni har haft en minst lika bra utveckling.

TRMIB 7 - Increase thy Ability to Earn

Det sista rådet sluter cirkeln, investera i dig själv. Nu handlar det dock inte längre om att avsätta pengar till sig själv utan att se till att man ökar sin intjäningsförmåga. Som jag skrev under råd 3 så borde ens inkomst öka mer än inflationen då levnadsstandarden ökar men vad bättre än att fortsätta att utbilda sig. Då är det inte bara den generella tillväxten som taler för dig utan också din egen tillväxt. 

"Cultivate thy own powers, to study and become wiser, to become more skillful, to so act as to respect thyself. Thereby shalt thou acquire confidence in thyself to achieve thy carefully considered desires"

Utbildning ger som sagt inte bara en förmåga till att få en högre lön uten det get självförtroende och bättre självtillit.  Den som har högre utbildning är också mer benägen att se till att sina barn får en högre utbildning.

Vill man inte skaffa sig en formell utbildning via jobbet eller olika institutioner (universitet, högskolor m.m) så finns det mycket man kan lära sig via internet. Det finns internet skolor så som Open Education Consortium, MIT OpenCourseware, Coursera, boundless och Khan Academy men också mycket annat som TED, wikipedia och varför inte blogger . För de som är intresserade av aktier finns det sidor som Investopedia, bokföringstips och många bloggkollegor som har mycket erfarenhet som Lundaluppen (som är läsvärd även om han har slutat) och 40%20år. Det går även att lära sig mycket på många andra sidor också och med google och andra search engines är det för det mesta bara fantasin som sätter gränser. 

OpenCourseware

OpenCourseware

OpenCourseware

OpenCourseware

OpenCourseware

Har du andra sidor så kom gärna med länkar.

TRMIB 6 - Insure a future income

TRMIB 6 - Insure a future income

Regel nummer sex är tudelad men handlar om liknande saker. Dels att försörjaför sina efterlevande men också för att försörja för sin ålderdom.

"No man can afford not to insure a treasure for his old age and the protection of his family, no matter how prosperous his business and his investments may be"

Det familjer där endast ena parten arbetar är det extra viktigt att se till att man försörjer för sina efterlevande speciellt om den som har en inkomst går bort. Det är inget man vill tänka på och jag tror att det ofta inte blir av. Men det är ansvarsfullt att se till att familjen har en inkomst om man inte längre är där. Det är även att tänka på om båda partnerna arbetar. Många av kostnaderna delas och försvinner en av inkomsterna klarar den återstående parten ofta inte kostnaderna själv utan får minska på livskvaliteten. En livförsäkring är en försäkring som tecknas av en person om denne vill att dess anhöriga ska få en utbetalad summa pengar i det fall som personen avlider före en viss ålder. 

De flesta av oss blir äldre och bör redan som unga se till att säkra en inkomst när vi blir äldre. De pensionssystem vi har bidrar till en viss del att säkra en inkomst när vi blir äldre. Det är dock något jag inte vill lite fullt på. Man bör även ha en privat pensionsförsäkring.

Följar man bokens andra regler får man även en hel del hjälp till försörjning då några av de tidigare reglerna hjälper till att förbättra sin situation. Att skaffa sig eget boende gör att man minskar sina utgifter samt har möjlighet till extra inkomst om man har ett tillräckligt stort boende eller tomt. De avgifter man har är mindre och därför mindre sannolikt att man behöver se sig om efter annat boende. Det kan dock vara till fördel om man har ett för stort boende, för mycket att ta hand om som ensam förälder eller pensionär. Det finns även seniorlån där man kan låna på sitt boende och betala tillbaka med sitt hus när man går bort. Jag har inte tittat närmare på det man jag förstår att vilkoren inte alltid är så bra. 

Även regel ett, att sätta av en del av sin inkomst ger en inkomst till efterlevande eller för ålderdomen. Förhoppningsvis så räcker det att använda det kapital som ens förmögenhet genererar på en årlig basis, speciellt då kostnaderna även borde minska.

TRIMB 5 - Make of thy dwelling a profitable investment

TRMIB 7 - Increase thy Ability to Earn