Kapitalkrav för att leva på avkastningen

Jag tänkte försöka mig på en genomgång av vad man bör tänka på om man planerar att leva på sin avkastning. Någat som många nog funderar på i hängmattan under semestern.

Avkastning

Det viktigaste att fundera över är hur mycket man tror att sitt kapital kommer att ge i avkastning efter det att man har gett upp sin inkomst från arbete. Tittar man på portföljteori så har en portfölj 40 – 60% aktier och resterande kapital i riskfria placeringar.

Vad kan vi då räkna med för avkastning på aktier respektive riskfria placeringar? Riksbankens inflationsmål ligger på 2%. Så om vi räknar med att i längden inflationsmålet kommer att uppnås så borde man kunna räkna med en ränta kring 4%. Det skulle ge avkastning på 0,8% efter skatt justerad för inflation. För närvarande ligger KPI kring 0% och räntan på riksgäldsspar på 0,65%). Själv får jag 1,7% när jag binder mina pengar på ett år.

Jag har sett olika siffror på hur mycket aktier i genomsnitt går upp med per år, de varierar från 7 – 11%. När jag räknar så använder jag mig av 8%, dvs 4% premium på räntan enligt ovan.

Sätter vi in dessa siffror i vår aktieportfölj så ska en portfölj generera mellan 5,6% (40%*0,08+60%*0,04) och 6,6% (60%*0,08+40%*0,04). Att beräkna med 6% avkastning kan därför vara lämpligt.

Själv räknar jag dock bara med 5% avkastning då jag vill ha en säkerhetsmarginal.

Budget

Den andra viktiga komponenten är budgeten.

Själv räknar jag på en budget på 16,000 kronor exklusive kostnader för bostad för första personen och 10,000 kronor för varje extra familjemedlem då många kostnader är gemensamma.

När jag räknar på budgeten så räknar jag bort hyra då jag vill äga min bostad och om jag lever på avkastningen då jag vill ha kontroll över mina utgifter. Äger man sin bostad så slipper man dessutom inflationen på den kostnaden vilket håller nere kostnaderna i längden. Dessutom kommer bostaden förhoppningsvis att öka i värde vilket ger ett dolt värde och en extra säkerhetsmarginal.

Kapitalet

Sedan gäller det att bestämma sig för om man vill spenderat sitt sparade kapital eller om man vill ha det kvar när den dagen kommer. Att ha det kvar ger ett bra arv till sina efterkommande men kräver också att man måste spara mer pengar innan man kan slå sig till ro.

Själv så räknar jag med att spendera kapitalet men också att jag lever tills jag blir 100.

Inflationen

Inflationen är också mycket viktig när man räknar om man kan leva på avkastningen. Det kapital man har måste inte bara generera pengar till utgifterna i sin budget men även också till att behålla samma levnadsstandard.

Dock måste man vara uppmärksam på om man man vill ha kapitalet kvar eller inte. Vill man ha samma kapital kvar så måste man räkna inflation på sitt sparkapital. Vill man inte har kapitalet kvar räcker det med att räka inflation på sina utgifter.

För att illustrera skillnaden. Om inflationen är 5% och du har 1,000,000 kronor och får 10% ränta som du vill leva på så måste du nästa år ha 1,050,000 kvar för att få samma köp kraft på din ränta. År 1 får du 0,10*1,000,000 = 100,000 i ränta, för att behålla samma köpkraft nästa år behöver du få 100,000 * 0,05 = 105,000 i ränta. d.v.s du behöver ha 105,000/0,10 = 1,050,000 i kapital.

Vill du inte ha kapitalet kvar kan du ju använda en del av det för att kompensera för inflationen. Om du vill behålla samma köpkraft år 2 enligt exemplet ovan så använder du dig av 5,000 kronor av kapitalet för att kompensera för inflationen vilket gör att du bara har 995,000 kvar nästa år för att generera avkastning.

Enligt ovan så använder jag mig av riksbankens 2% mål när jag räknar på min budget.

Pension

När pensionen börjar betalas ut så kommer man att få ett bidrag till sina utgifter.

När jag räknar så räknar jag endast med grundpensionen. Det gör jag för att jag har en pension som kommer att utbetalas till mig i en klumpsumma om jag går i pension innan 55.

Skatt

Staten ska ju också ha sitt av kapitalvinster. För närvarande ligger kapitalskatten på 30% i Sverige. Dock kan man välja att slå sig till ro utomlands där man inte behöver betala någon kapitalskatt. Observera dock att under en övergångsperiod kan du få betala skatt även om du har skrivit dig utomlands (se skatteverket). Som det påpekas i kommentarsfälten så kan man även minska skatten med ett ISK eller en kapitalförsäkring. Om du köper 100,000 Telia aktier för att leva på avkastningen så skulle skatten på utdelningen bli 85,500 (30%) om du har dem i ett vanligt värdepapperskonto men sjunka till 30,000 om du har dem i ett ISK (10%) med dagens statslåneränta (2,16%).

Kapitalet kvar

Nu har vi tillräckligt med information för att beräkna hur mycket kapital vi behöver för att klara oss. Det är enklare att räkna på om man vill ha kapitalet kvar så vi börjar med det.

Vi vill hålla en budget om 16,000 med dagens värde. Vi behöver därför få en årlig avkastning om 192,000 som kommer att behöva öka med inflationen varje år. Räknar vi med mina siffror nedan så behöver vi ha ett kapital om 6,857,143 kronor för att klara oss (sedan behöver vi även pengar till att köpa en bostad)

Vi behöver budget/(avkastning på kapital – inflationen)*behållning efter skatt

Budget = 192,000

avkastning på kapital = 6%

Inflation = 2%

Behållning efter skatt = 70%

Dock bör vi komma ihåg att vi kommer att få extra tillskott när vi börjar få pension. Men för att räkna med det blir det lite mer komplicerat.

Inget kapital kvar

Vi vill fortfarande hålla en budget om 16,000 med dagens värde men nu kan vi använda oss av kapitalet och behöver därför inte öka det med inflationen. Dock behöver vi bestämma oss för hur länge vi räknar med att behöva generera avkastningen. För att inte behöva gå in på mer komplicerade matematiska formler kan vi använda oss av excel och ”trial and error”. Vi behöver 4,900,000 kronor för att klara oss i 50 år utan att räkna med pensionen (plus kapital för en bostad).

Kapital år 1 (A)	Budget år 1 (B)	Behållning efter år 1 (C=A-B)
Kapital år 2 (D=C*avkastning)	Budget år 2 (E=B*Inflation)	Behållning efter år 2 (D-E)

Den andra raden kan sedan kopieras för antalet år som behövs. Man kan göra fasta referenser i excel till avkastningen och inflationen så kan man experimentera med olika scenarion.

(Vill man vara riktigt noggrann kan man lägga till en fjärde kolumn till tabellen då exemplet enligt ovan räknar med att hela budgeten är en kostnad dag ett av det nya året. Man kan räkna ut vad räntan blir på den del av budgeten man inte spenderar (budgeten / 2 * avkastningen) och lägga till det till kapitalet. Dock tycker jag att man inte ska vara så noggrann för att få ännu en liten säkerhetsmarginal)

Även här kommer vi att få extra tillskott när vi börjar få pension. Det är lite lättare att räkna med när man använder sig av excel. Grundpensionen ligger för närvarande kring 7,500 kronor per månad eller 90,000 per år och är inflations justerad. Vad vi behöver göra är att se hur många år det är kvar till pension för att se hur mycket vi kan beräknas få per år då och subtrahera det från budgeten det året vi får pension.

Låt säga att vi kommer att gå i pension om 10 år och att inflationen är 2%. Pensionen vi pensioneringstillfället räknas då ut som

=nuvarande pension*power(1+inflationen;antal år till pensionering)

=90,000power(1+0,02;10) = 90,000*1,22=109,800 kronor.

Lägger vi in det i cellen för budget för år 11 så kommer våran ”trial and error” metod fram till att vi ”endast” behöver 3,050,000 kronor för att slå oss till ro för att klara oss i 50 år.

Har ni andra pensioner är det bara att gör likadant med dessa belopp.

Om det är någon som kan ge en formel för hur man beräknar det så är det en välkommen kommentar. Tar även tacksamt emot andra kommentarer om jag har missat något.