Swedol Q3 2013

Jag uppdaterade mig på Swedol's två senaste kvartal i helgen och redogör nedan för mina tankar kring bolaget.

Jag är mer skeptisk Swedol idag än vad jag var senast jag skrev om bolaget och tycker inte dagens kurs är motiverad även om det finns vissa positiva aspekter. Det andra kvartalet för Swedol hade låg bruttomarginal (35,6%) med låg vinst som följd. Bruttomarginalen har dock förbättras till 37,4% under tredje kvartalet. Det stora problemet ligger dock fortfarande i försäljningskostnaderna som har ökat som en del av försäljningen. Går man tillbaka till 2010/11 var försäljningskostnaderna 23,3% respektive 24,8% av försäljningen. Under 2012 steg dessa till 29,9% och hittills under 2013 ligger man på 32,3%. Detta kan peka på ett fel i företagsmodellen där ökade personal kostnader (och andra relaterade kostnader) tillföljd av fler butiker stiger men än den försäljningsökning man får med flera butiker. Frågan är hur man kan kapa dessa kostnader utan att minska servicen i butikerna. Den största posten borde vara löner och dessa är svåra att minska då minskad personal styrka i butikerna minskar servicen, lägre löner är svårt att få igenom då det finns kollektiv avtal bakom. Kostnaderna för själva butikerna är också svåra att få ner då de är under kontrakt i långa leasing avtal. Man har inte mycket avskrivningar så det finns inte mycket att hämta där heller. Det bästa sättet att få ner försäljningskostnaderna som en del av försäljningen borde därför vara att öka försäljningen.

För att få ner försäljningskostnaderna som en del av försäljningen till 25% behövs en försäljningsökning på mellan 21 - 31%. (31% om man räknar på rullande 12 månader och 21% om vi räknar på 10% ökning av försäljningen från Q4 2012, och försäljningskostnader på 110 miljoner för fjärde kvartalet 2013). Räknar vi med fortsatt försäljningstillväxt på 10% per kvartal kommer det således att ta 2 - 3 år innan vi kommer ner till 25%. Med dessa siffror och förbättrade bruttomarginal till 38,5% till 2014 och 39% till 2015 kommer vi att göra en vinst per aktie på 1,20 respektive 1,76 kronor per aktie för 2014 och 2015. Detta motsvarar ett P/E tal på 18,3 för 2014 och 12,5 för 2015 vid en kurs på 22 kronor. Nu är inte ett P/E tal på 12,5% högt men det är först 2015 med 10% försäljningsökning två år i rad. Då vi inte har någon inflation i Sverige idag måste det till en 10% bruttoökning av försäljningen, dvs. 10% mer produkter utan att andra kostnader ökar markant.  Detta är långt ifrån omöjligt men det är om två till tre år med den osäkerheten om vad som kan hända under dessa år. Ökad försäljning sätter också press på ökade löner och ökade försäljningsomkostnader.

Med de relativt höga räntebärande lånen (200 miljoner) och en tradition av att inte ha några räntebärande lån tror jag inte att man kommer att kraftigt öka antalet nya butiker eller fortsätta expanderingen utomlands inom de närmaste åren. Expandering av nya butiker försämrar också försäljningskostnaderna som en del av försäljningen då det tar ett tag innan nya butiker kommer upp i samma försäljning som etablerade butiker. Så jag tror inte att fortsatt expandering är något som kommer att öka vinsten.

Tittar vi på konceptet och omvärlden så ökar internet försäljningen generellt då man kan hålla lägre priser då man inte har lika stora försäljningsomkostnader. Konceptet med egna butiker för att öka den egna försäljningen tror jag inte kommer att hålla i längden, dvs man går åt fel håll. Jag tror mer på att man måste hitta andra lösningar.  Närhet till kunder, vilket butiker är, är en fördel men man måste hitta ett sätt att utnyttja den fördelen bättre. Titta på vilka och hur stor del av försäljningen som är spontan försäljning (butiker har en fördel) och planerad försäljning (internet har en fördel). Fortsätta bredda sortimentet vilket ger en ökad försäljning eller söka sammarbetspartners man kan dela butiker med vilket leder till minskade försäljningsomkostnader. Att man har en ny VD vilket i sammanhanget är positivt då jag tror att man måste förändra konceptet.

Till sist en kommentar om det nya varumärket Gesto (skydds och arbetskläder) som ersättning för Colt, vilket jag inte har mer information om än vad som finns i den senaste kvartalsrapporten. Utan att göra några större  efterforskningar (hittade en hemsida utan information) antar jag att man designar produkterna själv men lägger ut produktionen på ett extern företag. Jag tror även det är att gå i fel riktning och ett tecken på att man är kvar i ett förlegat koncept vad gäller butiksförsäljning. Man är tvungen att investera i en ny kompetens och investera resurser i något som gör affärsmodellen mer komplicerad. Det är inget fel i att använda kundernas önskemål till att designa produkterna, tvärt om jag tror mer att det är vad som kommer mer i framtiden. Men gör det då som ett samarbete med en tillverkare där tillverkaren använder sin kompetens inom produktion och design och Swedol's kunders önskemål till att designa produkterna. Jag tror mer på att Swedol bör specialisera sig på själva försäljningen och hitta det koncept enligt ovan som ger bäst resultat.

Utan att ha tittat på vad Clein Johannson (nya VD'n) gjorde på Montier Roofing och Gesto så rekommenderar jag nu sälj (från behåll).

Eolus Q4 2012/13

Då Eolus har ett brutet räkenskapsår kom man med sin bukslutskommuniké för 2012/13 i förra veckan. Det var en rapport som gav mig de tre svar jag hade förväntat mig. 1) att balansräkningen har förbättrats, 2) starkt positivt kassaflöde och 3) utdelningen föreslås höjas till 1,50.

Som man tidigare har aviserat så har Eolus sålt av en stor del (ca. 50%) av de vindkraftverk man har som omsättningstillgångar (varulager) samt en del man har som anläggningstillgångar. Detta har inneburit att lånen har minskat och att de likvida medlen har ökat. Balansräkningen ser därför mycket bättre ut. Det egna kapitalet har också ökad och är nu 38,50 kronor per aktie. 

Det starka kassaflödet för perioden gör att man nu är på ett positivt kassaflöde från den löpande verksamheten sedan 2007/08 (se kommentarerna till mitt förra inlägg om Eolus). Kassaflödet från den löpande verksamheten var över 18 kr/aktie och är till en följd av att man har lyckats sälja av en stor del av de tillgångar man har byggt up sedan dess. 

Utdelningen på 1,50 motsvarar en utdelningsprocent på 26% och är en bit över den miniminivå man har satt (20 - 50% av resultatet). Jag tror att det finns utrymme för fortsatt ökad utdelning. Antingen så kommer man att ligga på samma omsättning var vid man inte behöver behålla lika mycket kapital i verksamheten utan kan öka den andel man delar ut (up mot 50%). Om man behöver mer kapital så innebär det att man kommer att fortsätta växa vilket förhoppningsvis medför ökad vinst per aktie.

Man har stabiliserat företaget efter den likviditetskris som man var i tidigare och kan nu rikta blickarna framåt. Med den stärkta balansräkningen ser varulagret mer ut som en möjlighet än en risk. Man har ett mer angenämt antal vindkraftverk man kan sälja omgående till kunder, förmåga att starta större projekt för kundsrälning samt även en viss möjlighet att öka antalet egna vindkraftverk.

Jag läste på Avanza's forum att någon had kommenterat att om man räknar bort engångsposter så skulle en normal vinst ligga kring 3 kr. Vad man inte har räknat med är att Eolus har varit försiktiga med att etablera ny vindkraft verk under det senaste året på grund av de ansträngda finanserna. Under året etablerades endast 30 vindkraftverk jämfört med 81 året innan. Jag räknar med 40 - 50 verk per år. Ett normal år skulle man därför ha haft en högre omsättning och en högre vinst. 

Det finns en liten risk nedåt då man har tillgångar som mer än väl motsvarar värderingen samt att energiproduktionen från de vindkraftverk man har klarar av att täcka de kostnader man har samt att leverera en vinst även vid ett lågt elpris. Med den höjda aktieutdelningen till 1,50 har man en direktavkastning på 5% vid en kurs på 30 kronor. Jag anser därför att det är en bra investering för den försiktiga investeraren. Då jag inte tror på någon snabbare tillväxt för Eolus ska man inte räkna med en kraftigt stigande kurs men det finns klar marginal uppåt, även med en försktig värdering. Jag tror att en rättvisare kurs ligger närmare de 38,50 kr som är EK/aktie. Det skulle innebära en direktavkastning kring 4% samt ett P/E tal kring 10 vid en försiktig beräkning om en vinst på 4 kronor per aktie. Vilket jag anser är OK för ett företag utan tillväxt.

Portfölj II

Hur detaljerat ska man redovisa sina tillgångar? Vissa redovisar belopp medans andra är mer försiktiga med att inte redovisa något alls. Jag nöjer mig med procent.

Jag har nu sett över min portfölj. Det har blivit en hel del förändringar. Jag har delat in mina tillgångar i fyra portföljer med olika inriktning.  Den första och den största portföljen (ca 80%) är en stabil tillväxtportfölj. Den ska ge en tillväxt om 5% per år. Den är ganska tung vad gäller räntebärande produkter (50%). Aktier står förnärvarande  för  25% och fonder för lite mer än 7%. Fonder kommer att öka i vikt den närmaste tiden då de ligger en bit under mitt rikvärde (se nedan). Här vill jag ha aktier som ger en bra avkastning. Övriga produkter (mest råvaror och strukturerade produkter) står för ca 12,5% och resten är i kontanter (10,5%). Det är för mycket kontanter och min målsättning är att minska till 5% till förmån för fonder. Jag är ganska försiktig av mig så en ideal portfölj som jag strävar emot är

Aktier 25% (avkstningskrav 7%)
Fonder 15% (avkstningskrav 7%)
Övrigt 10% (avkstningskrav 5%)
Räntebärande 45% (avkstningskrav 3,5%)
Kontanter 5% (avkstningskrav 2%)

Jag funderar på om det inte är bättre att sätta ett belopp som mål för räntebärande produkter än en % av portföljen. När räntebärande produkter kommer över en viss nivå klarar de täcka utgifter för en längre lågkonjunktur utan att man behöver sälja aktier eller andra tillgångar. Då räntan är låg för närvarande avsätter jag en liten del av lönen för att nå avkastningskravet om 5% för hela portföljen. De aktier som finns här förnärvarande är

TeliaSonera
Doro (Jag räknar med att utdelningen kommer att öka 2014.)
Fortum
Eolus (Jag räknar även här med att utdelningen kommer att öka 2014.)

Mina fonder är mest inveserade i olika internationella marknader för att få en internationel spridning och jag har valt att använda fonder för att jag inte har ingående kunskap om dessa marknader.

Den andra portföljen är en investeringsportfölj och är den näst största portföljen om 18% av mina tillgångar. Här kan jag vara lite mera riskbenägen då jag har tryggheten av min stabila tillväxt portfölj i ryggen. Avkastningskravet är 10% per år. Jag är inte säker på vad jag har för krav men utdelningskravet finns inte här. De aktier jag har i portföljen idag är

Doro
Eolus
Transcom

Portföljen är fullt investerad och består idag av -1% kontanter. Resten av min lön som går till sparande går också hit.

Jag har  en outnyttjad kredit hos min bank som jag har avsatt för optionsaffärer (covered calls) för en optionsportfölj. Just nu har jag inga aktier att sätta ut covered calls för eller tid så balansen är 0 (noll) och står därför för 0% av mina tillgångar.

Den sista är en ren spekulativ portfölj. Här är det mer risktagande som gäller. Den står för 2% av min portfölj. Den består idag till 22% av aktier och resten i kontanter, mest för att jag inte har haft så mycket tid över för mina investeringar för tillfället. Jag har tagit till mig av Graham och kommer inte att tillåta att den fylls på om mina spekulationer går dåligt. Dessutom kommer jag (försöka?) att flytta över tillgångar till min investeringsportfölj om den kommer över 5%. Jag har endast en aktie i den här portföljen förnärvarande. 
 
Mabi Rent (Ja, jag har dem kvar, det är en spekulativ investering)

Förhoppningen med att ha denna portfölj är att ge mer inveteringstrygghet till de övriga två då jag kan ge utlopp för mina spekulativa begär utan att riskera allt för mycket.

Det finns även en femte "portfölj", min utgiftsportfölj. Hit går 50% av lönen och går till att täcka alla mina utgifter. Inget av dess medel investeras. Den växer tyvärr fortfarande och jag ska försöka arbeta på att spendera den för att öka min livskvalitet.

Det har hittils gått relativt bra för alla mina portföljer (dessa siffror är ungefärliga då jag har inte har haft dem från årets början)

Stabil tillväxtportfölj + 10% (exkl lön)
Investeringsportfölj +54% (exkl lön)
Optionsportfölj +0%
Spekulationsportfölj +39%

When Wealth Disappears

Det var ett tag sedan jag senast skrev i min blogg. Läste en artikel i DI om att tiden av tillväxt är förbi. Jag tyckte att den var intressant så jag letade upp den ursprungliga artikeln av Stephen King i New York Times. Jag skriver som vanligt mycket efter eget tänkande och den som vill läsa artikeln gör det bäst på nytimes.com.

"From the end of World War II to the brief interlude of prosperity after the cold war, politicians could console themselves with the thought that rapid economic growth would eventually rescue them from short-term fiscal transgressions."

När jag analyserar aktier räknar jag ofta med linjär tillväxt för att se om aktien är intressant, sedan funderar jag på om produkterna/tjänsterna man säljer kan generera ökad tillväxt. Jag tar alltså tillväxt för givet. Enligt Stephen kan man inte längre göra det. Enligt statistiken sjunker tillväxt takten och var för åren 2007 - 2012 bara 0,8% i USA. Kritikern kan tycka att det bara är naturligt att tillväxten är lägre under en lågkonjunktur och att den kommer att öka igen när vi kommer ur lågkonjunkturen. Jag tycker dock att han har en poäng. Han tar upp 5 anledningar till att man inte bör vara så säker på att det alltid kommer att ha samma tillväxt vi har haft.

"the unleashing of global trade, after a period of protectionism and isolationism between the world wars, enabling manufacturing to take off across Western Europe, North America and East Asia. A boom that great is unlikely to be repeated in advanced economies."

Handeln kommer nog att fortsätta oka ett tag till frågan är dock hur länge. Det finns olika faktorer som drar i olika riktningar. Befolkningstillväxten ger en ökad handel (det verkar dock även vara ett slut på befolkningstillväxten enligt Hans Rosling). De stora skuldbergen som stater sitter på (och som man hoppas minska med ökad tillväxt) är i sig självt ett hinder mot tillväxt. Så som sparande är framtida konsumtion är skulder sådant som redan är konsumerat. Det troligaste är snarare att skuldbergen kommer att minska genom inflation (ökad penningmängd) än tillväxt, ökad inflation leder till ökad oro och minskad konsumtion (blir det för hög inflation kommer det snarare att leda till ökad konsumtion då pengarna annars blir värdelösa).

"financial innovations that first appeared in the 1920s, notably consumer credit, spread in the postwar decades. Post-crisis, the pace of such borrowing is muted, and likely to stay that way."

Jag har ofta varit inne på samma tankebanor. Vi har gått från sparande till inget sparande och sedan vidare till köp på kredit. Dvs. tillgången på medel för konsumtion har ökat då vi har spenderat det vi har sparat och även det vi skulle handlat for imorgon. Räntorna ligger nära botten så det finns inte mycket sparade medel att jaga ut från bankfacken. Mycket finns bundet i investeringar så som aktier men de som äger de flesta aktierna har redan mycket pengar så jag tror att aktierna är mer ett maktmedel än ett sparkapital för framtida konsumtion.

"social safety nets became widespread, reducing the need for households to save for unforeseen emergencies. Those nets are fraying now, meaning that consumers will have to save more for ever longer periods of retirement."

Skyddsnäten som pensioner bygger mycket på sparande i aktier och ökad tillväxt. När staterna inte längre kan garantera pensioner och andra skyddsnät är det upp till den enskilda individen att skapa sitt eget skyddsnät (genom sparande). Fyrtiotalisterna har varit lyckligt lottade men jag tror inte att de senare generationerna ska räkna med att man kommer att kunna leva på sin pension, de flesta kommer nog att behöva ett sparat kapital for att få ett drägligt liv (vilket leder till minskad konsumtion for att skaffa sig sitt sparkapital, speciellt när många idag har ett negativt sparkapital).

Det finns en risk att vi kommer att komma in i en negativ spiral med krav på ökat sparande vilket kommer att leda till lägre tillväxt och krav på fortsatt ökat sparande.

"reduced discrimination flooded the labor market with the pent-up human capital of women. Women now make up a majority of the American labor force; that proportion can rise only a little bit more, if at all."

Jag är inte helt klar med varför ökad jämställdhet har ökat tillväxten. Vad jag gissar kan det ha två effekter. Den ena, att mer arbetskraft kommer in på arbetsmarknaden vilket ger lägre löner vilket resulterar i lägre priser på varor och tjänster och i nästa led ökad konsumtion. Den andra att när att när kvinnor har fått egna medel att disponera har det skapat marknader för nya varor och tjänster. Det finns dock mycket kvar att göra på detta område. Att kvinnor i väst har bättre jämställdhet betyder inte att det existerar i alla lander, långt därifrån.

"the quality of education improved: in 1950, only 15 percent of American men and 4 percent of American women between ages 20 and 24 were enrolled in college. The proportions for both sexes are now over 30 percent, but with graduates no longer guaranteed substantial wage increases, the costs of education may come to outweigh the benefits."

Det har skett en inflation inom högre utbildning vilket gör att det inte längre alltid lönar att utbilda sig (Det finns dock likheter i detta resonemang som i "Everything that can be invented has been invented" - Charles H Duell). För att få ett bra jobb idag måste man nästan ha två utbildningar. Dock tycker jag att samhället ändrar sig så att man inte har lika mycket nytta av den kunskap man skaffar sig under en universitets utbildning. Fritt tänkande och hur saker relaterar till varandra kommer att vara bättre än ren faktakunskap, den finns ända tillgänglig via internet. Dock måste man förnärvarande ha en utbildning (eller två) for att kunna få ett jobb. Jag är inte säker på att han har en poäng i ett längre perspektiv, att utbildning inte är lönsam innebär inte att vi kommer att få en lägre ekonomisk tillväxt. Dock bör påpekas att grundläggande utbildning alltid kommer att löna sig, annars kan man inte ackumulera ny kunskap.

Jag håller inte med alla hans punkter men jag tror att budskapet är viktigt, Man ska inte vara säker på att allt kommer att vara som det alltid varit (The only constant is change). Jag är ganska säker att vi står inför en större förrändring i samhället, dock vet jag inte hur den kommer att se ut eller när den kommer att inträffa. Men vi kommer att bli tvungna att omvärdera hur vi lever och vad som är viktigt. Jag har tagit upp USA's skulder i ett tidigare blogg inlägg och kan lägga till Ecological Debt Day som i år var den 20:e Augusti. Vi lever inte pa ett hållbart sätt och det kommer att ha sina konsekvenser varesig vi vill det eller inte. Jag kan även rekommendera ett TEDTalk av Naomi Klein där hon pratar om att vi är "addicted to risk".

"higher retirement age, more immigration to increase the working-age population, less borrowing from abroad, less reliance on monetary policy that creates unsustainable financial bubbles, a new social compact that doesn’t cannibalize the young to feed the boomers, a tougher stance toward banks, a further opening of world trade and, over the medium term, a commitment to sustained deficit reduction"

Stephen kommer med en del förslag om hur vi ska agera för att komma till rätta med problemet. Mycket av det låter vettigt och borde implementeras även om tillväxten inte minskar. Han pratar även om att räntan kan vara lägre än inflationen (minskat värde pa pengar). Det viktiga är att vi mjuklandar och kan pysa ut problemen vi har i våran bubbla. Dock tror jag att ökad immigration är ett feltänk (med risk att all rasister kommer att hålla med). Jag har inget emot folkrörelser, de har skett i all tider men vi måste anpassa oss till en värld där vi inte har en befolkningstillväxt och där vi inte överutnyttjar miljön. Jag tror att vi måste gå från kvantitet till kvalitet. Det håller inte att köpa en ny dator vartannat år, vi måste tillbaka till den tid där vi kan byta ut delar för att uppgradera vara prylar och på så satt utnyttjar mindre resurser, vi måste inse (och utbildas i) att det är billigare och bättre att köpa kvalitet. Att bibehålla tillväxt med imigration löser inga tillväxt problem det handlar om att skapa ett samhälle bygt på det vi har (det utesluter dock inte immigration av andra skäl). Vi måste tillbaka till sparande och där pengar har ett rimlig värde (idag ar pengar övervärderade), vilket är ett ypperligt tillfälle att citera Tao Te Ching igen.

"If you overesteem great men, people become powerless.
If you overvalue possessions, people begin to steal. 

The Master leads by emptying people's minds and filling their cores,
by weakening their ambition and toughening their resolve.
He helps people lose everything they know, everything they desire,
and creates confusion in those who think that they know. 

Practice not-doing, and everything will fall into place." 

Om vi inte kan räkna med tillväxt är det då idee att investera i aktier och lägga ner en massa tid på analyser. Svaret är ja, och det kommer att vara viktigare i framtiden. Att en marknad inte växer innebär inte att företag inte växer. Vissa företag är bättre på att anpassa sig till vad som efterfrågas än andra och kan därför växa även i en stagnerande marknad. Så det kommer att vara viktigare att analysera och hitta rätt företag, att förstå vad man köper. Det går med andra ord inte längre att köpa en fond och vänta pa att den växer med den generella tillväxten. Jag tror heller inte att köp och behåll kommer att fungera som en investerings strategi, förrändringar kommer att ske snabbare och kraftigare så det gäller att vara en aktiv investerare.

Dags att publicera inlägget och invänta kommentarer...


PS

Inlagget ar skrivet pa en dator utan de tre svenska vokalerna sa jag ber om ursakt for alla stavfel vilka borde vara manga da jag inte ar bra pa att stava ratt till att borja med.

Eolus Vind

Nu har jag förhalat det här inlägget länge nog. Dags att publicera en analys av ett nytt företag, det var ett tag sedan sist.

Vad som fick mig intresserad av Eolus var nyckeltalen jag såg på introduce.se och verksamhetsområdet, vindkraft. Vem vill inte ha ett företag med P/E 4,1. Nu beror det på varför det har P/E 4,1 men det räckte för att göra mig intresserad. Det är inte heller dumt att vara miljövänlig med sina investeringar.

Eolus Vind bildades 1990 för att bygga och förvalta vindkraftverk. Affärsidéen är att skapa värden inom alla led inom ramen för projektutveckling och drift av vindkraftsanläggningar och erbjuda såväl lokala som internationella investerare attraktiva och konkurrenskraftiga investeringsobjekt i Norden och Baltikum. Det första vindkraftverket etablerades 1991, det 100:e verket etablerades 2003, det 200:e 2008, det 300:e 2011 och det 400:e under 2012. De flesta verken behålls inte för egen räkning utan överförs till andra antingen genom försäljning av egna verk eller att de byggs för kunds räkning. Vid utgången av Q3 2012/2013 (Eolus räkenskapsår är från september till augusti) hade man 66 verk som man drev i egen regi. Huvudmarknaden är i Sverige men från 2006/2007 har man även börjat bygga upp en internationell marknad (Norge, Estland, och Lettland).

Eolus Vind har inte uttryckt någon klar strategi eller vision i sin redovisning, den vision som finns angiven är ganska luddig "att vara den lönsammaste (mest lönsamma?) vindkraftsaktören och en attraktiv samarbetspartner i omställningen till ett hållbart samhälle". Hur mäter man att man är den mest lönsamma aktören när man arbetar inom olika områden? Ska man vara det inom alla områden eller med den mix man har, vilka bolag ska man då jämföra sig mot? Jag är också emot när man sätter lönsamhet som en vision, lönsamheten ska snarare komma av att man gör det man kan bättre än alla andra. Den andra delen att vara en attraktiv samarbetspartner är också det något som är svårt att konkretisera och mäta. Med de verksamhetsområden man har skulle jag heller se något i stil med ”att vara Nordens ledare inom vindkraftverk genom att var den största aktören för nyetablering av vindkraftverk (mätt i antalet nybyggda vindkraftverk), lönsam förvaltare av vindkraftverk för egen och kunds räkning, samt konkurrenskraftigt tillhanda hålla relaterade tjänster".

Jag vill klargöra att även om jag inte gillar deras vision så innebär inte det att jag inte gillar affärsidéen. Tvärtom så tycker jag att det är en bra idé att arbeta inom alla led. Att man driver egna vindkraftverk innebär att man kan skapa sig en bättre förståelse och kunnande av produkten samt skapar en stabilare intjäningsförmåga. Jag gillar även det faktum att man har breddat sig från att bara bygga och förvalta (för egen räkning) vindkraftverk till att man driver dem för annans räkning, det ökar intäkterna samt ger tillgång till en kundbas som inte har vill göra det själv. Jag tror att det är ett område som kommer att växa för Eouls i framtiden och ge en mer stabil bas.

Ett av problemen för Eolus är att man till viss del drabbas av sin egen framgång. Byggs det för många kraftverk så sjunker priset på elcertifikat och lönsamheten för vindkraft som energikälla sjunker. Att man har skapat en gemensam marknad för Norge och Sverige för elcertifikat är dock bra för då marknaden är större och deras produktion av vindkraftverk har en mindre påverkan. Detta kommer speciellt att påverka efter 2017 när ersättningen för elcertifikat sjunker. Ett annat problem är att man borde bygga vindkraft verk på de mest gynnsammaste platserna först vilket gör stödet blir svårare att hitta lönsamma platser. Enligt senast årsredovisningen hade man dock 157 projekt men färdiga tillstånd i pipelinen (vilket borde innebära att det finns många lönsamma projekt kvar att bygga, så det är nog inget större problem).

Även om Eolus bara har del av sina intäkter från elförsäljning bygger argumenten till att kunder ska köpa deras tjänster att uppföra vindkraftverk mycket på lönsamhet av elproduktion och därigenom priset på el. Det är därför värt att titta lite närmare på el marknaden för vindkraftverk. Intäkterna kommer främst från två källor, priset på el samt försäljning av elcertifikat. Elcertifikat är ett system för att öka produktionen av förnybar el. Producenter av förnybar el (vindkraft, vågkraft, solenergi, vågenergi, geometrisk energi, biobränslen, småskaliga vattenkraftverk samt torv i kraftvärmeverk) får ett elcertifikat per producerad MWh (megawattimme). Dessa certifikat kan man sälja på en marknad där andra producenter av el är tvingade att köpa en viss mängd elcertifikat.

Visst är vindkraft en subventionerad elkälla med elcertifikat som kommer att fasas ut till 2035. Efter 2016 kommer vi att se en markant ökning av kvoten (från 14,4 – 15,2%). Den maximala kvoten som måste köpas av företag med kvotplikt kommer att nås 2020 (19,5%, det vill säga 19,5% av all producerad energi måste vara miljövänlig, om man tillverkar annan el så måste man köpa elcertificat så att man kommer upp i den procentsattsen) för att 2025 vara 14,9% var efter vi ser en markant sänkning till 13,7%. Då man har rätt till el certifikat i 15 år efter vindkraftverken har tagits i produktion borde elproducenter försöka maximera nyttan av denna ”puckel”. Det finns därför möjlighet att det kommer att ske en ökning av antalet vindkraftverk i Sverige och Norge de närmast åren, något som gynnar Eouls.

Tittar man på Eolus resultat för 3:e kvartalet där intäkterna mest kom från elproduktion och konsultverksamhet tycker jag att det finns en stabilitet i företaget och en begränsad nedsida vad gäller lönsamhet och aktiekurs. Med ett relativt lågt elpris kan man klara av ett positivt resultat utan att sälja några vindkraftverk. Det borde också garantera en utdelning om minst 1 krona per aktie. Så vid en aktiekurs på 30 kronor ska det mycket till om man inte ska få en avkastning om 3,3% på sitt investerade kapital. Man har dessutom uppnått en så pass stor omsättning att man kan färdigställa större projekt där man sedan sköter drift och skötsel av verken på kundens räkning vilket ytterligare ökar intjäningsförmågan och stabiliteten.

Noterat är att man har genomfört ett flertal nyemissioner sedan starten 1990, inte minde än nio stycken, varav 6 stycken de senaste 10 åren. Man har. Även genomfört 2 apportemissioner och en splitt vilket har ökat aktiekapitalet mer än 4 ggr, från 8,000,000 till 24,907,000 aktier. Jag tror man har nått en kritisk massa och därför inte kommer att växa lika mycket i framtiden vilket innebär att man borde klara tillväxten med det egna kapitalet. Jag tror därför inte att det kommer några större nyemissioner i framtiden.

Det finns risker med Eolus. Miljö el är subventionerad av bidrag och därför känslig för politiska beslut som kan ändra dessa subventioner, dock är det inte direkta statliga subventioner utan subventioner från el kunder via elräkningen så de påverkar inte statskassan och borde därför vara mindre politiskt känsliga. Man har även gjort mycket emissioner historiskt för att finansiera verksamheten och tillväxten. Detta ger en utspädning av aktier och del av vinsten. Med eget kapital på över 37kr per aktie och en relativt stabil balansräkning med en soliditet över 50% tror jag inte på några närstående nyemissioner. Försäljningen av en del av varulagret under Q4 borde även förbättra soliditeten. Det finns även en signifikant likviditets risk i aktien då den är noterad på First North och omsättningen är ofta under 10,000 aktier per dag.

Jag tror inte på någon explosionsartad tillväxt för Eolus utan att man kommer att komma upp i dagens nivåer om nya vindkraftverk per år och en vinst kring 5 – 6 kronor per aktie. Med en mer jämn försäljning kan man öka utdelningen från 20% av resultatet till närmare 50% (deras utdelnings policy är att dela ut 20 – 50% av vinsten anpassat efter investerings behov och finansiell ställning). I ett första steg tror jag utdelningen ökar från 1 krona per aktie till 1,5 kronor per aktie för innevarande räkenskapsår. Dagens kurs ser därför attraktiv ut.

Min rekommendation är därför att köpa in Eolus till sin aktieportfölj. 

Eolus räkenskaper har varit mycket svåra att förstå sig på då de (för mig?) har en udda redovisning på grund av hur verksamheten fundgerar, så jag hoppas att den nya CFO'n som tillträder senare i år borde se över dem för att göra dem lättare att överskåda för investerare, speciellt oss småsparare som inte har samma tid och kunskap som institutionella investerare. Den information man får under redovisnings och värderingsprinciper räcker inte på långa vägar. Jag tycker även att man kan göra mycket för att förbättra sin redovisning för att göra det till ett verktyg för att locka privatinvesterare.  

Doro Q2 2013

Doro har kommit med ännu en stark rapport. Kan man vara kritisk till den? Jag ska försöka.

Försäljningen i USA och Kanada ökade mycket mer än jag hade trott. Det återstår dock att se om detta var tillfälligt eller om man har lyckats penetrera den amerikanska marknaden. Under 2011 hade man en mycket bra försäljning i Kanada under Q2 som man sedan inte kunde leva upp till under Q3 och Q4 samma år.

Mitt stora frågetecken i rapporten är dock försäljningen i Dach (den tysktalande regionen). Problemet är att jag inte kan se en så markant försäljningsökning som man borde ha haft i och med köpet av IVS. Enligt rapporten har man haft en omsättning om 15 miljoner euro under årets 6 första månader. Detta motsvarar grovt räknat 120 miljoner kronor eller 20 miljoner per månad. Då IVS införlivades i mitten av Maj borde således IVS ha bidragit med omkring 30 miljoner i Q2 rapporten. Försäljningen i Dach hamnar dock "bara" på 27,9 miljoner. Under Q1 var försäljningen i Dach 12,6 miljoner vilket borde innebära att IVS bara har bidragit med omkring 15 miljoner kronor i Q2 rapporten. Någon som kan hjälpa mig med en förklaring?

Det mest glädjande i rapporten är försäljningsökningen i Norden. Det visar vilken potential man har i de andra regionerna. Befolkningen här är mycket mindre än i de andra regionerna.

Jag måste även hålla med  Aktieingenjören att det är en besvikelse att man ännu inte kan särredovisa området Care. Det är ett område som jag starkt tror på och som kan ge Doro en "moat". Till viss del kan jag förstå att man vill koncentrera sig på att införliva IVS som är ett stort inköp men ju längre man dröjer med att fokusera mer på Care desto längre lämnar man dörren öppna för konkurrenterna.

Man bör även notera att mycket av ökningen i de långfristiga skulderna kommer att försvinna när man genomför den riktade nyemissionen  som är en del av betalningen för IVS. Jag tycker dock inte att man ska genomföra nyemissionen utan betala mellanskillnaden kontant. Detta baseras dock inte på ekonomiska kalkyler utan mer emotionella, tillväxtmässigt är det nog korrekt att genomföra den då man snabbare kommer att ha kapital att expandera mer.

Jag tror att med den nuvarande aktiekursen på 43 kronor per aktie så ligger kursen kring ett P/E tal runt 10 - 11, vilket jag tycker är lågt med tanke på den tillväxt man verkligen visar. Ni kommer att ha svårt att få mig att övervägs försäljning av mina Doro aktier ett tag till :)

Det finns även ett inlägg om Doro på Redeye.se  men den är inte lika nyktert som Aktieingenjörens. Det gäller att försöka vara kritisk även i uppgång.

Hur slutar man spara?

Detta är nog ett konstigt inlägg. När de flesta andra skriver om hur man sparar för att få pengar över till att investera i aktier kommer det här att handla om hur svårt det kan vara att sluta spara. Jag har nämligen en så pass god ekonomi att jag borde leva bättre än jag gör. Problemet är att jag inte kan sluta spara.

Jag har redan ett så pass stort sparande att jag kan leva på avkastningen resten av livet. Inte ett liv i lyx men ett gott liv med en god månadsbudget. När jag gjorde upp min budget så märkte jag efter ett tag att jag hade en post om 10% sparande. Så även i min budget för det "lata" livet hade jag med sparande. Det har blivit ett levnadssätt att spara, en mantra.

När jag får min lön så har jag en stående överföring där jag avsätter 50% till sparande och det är tänkt att jag ska spendera resten. Det är bara det att det blir en hel del över på det beloppet också även om det är menat att jag "ska" spendera så att jag kan förbättra min levnadsstandard. Det kontot växer också det sakta men säkert.

Jag är nog för svensk och tycker inte om (förstår inte) onödiga utgifter. Varför flyga business class när det är billigare med economy class, man kommer ju fram lika for för det och man får inte så mycket för det man betalar extra (OK, långa resor kan det vara bra med business när företaget betalar). Varför bo i ett 5 stjärnigt hotel när man ändå spenderar den mesta tiden utanför hotellet. Varför ta taxi när det bara är 500 meter att gå? Hur mycket kläder behöver man?

Jag försöker dock, när jag går och handlar mat så tittar jag nu mera efter det dyraste märket. Jag har "gett mig lov" att spendera hela den summan som jag har av satt för mina utgifter. Jag har börjat ge lite pengar till de som behöver de mer än mig.

Vem har inte lekt med tanken på vad man skulle göra om man vann stort på lotto eller göra en extremt bra investering så att man kommer upp i en annan division.  Visst skulle jag spendera mer. Men jag skulle gå tillväga på samma sätt och spara det mesta. Skulle jag vinna 100 miljoner så skulle jag räkna ut avkastning på det (290.000 i månaden) och hitta en lämplig nivå för mina utgifter (58,000, 20%). Jag skulle nog inte kunna släppa lös helt och hållet och bara spendera. Jag skulle nog snarare investera i aktier på ett annat sätt.

Någon annan som har samma problem?